Blogg

Hur kommer normeringstabellerna se ut för höstens högskoleprov 2016?

 

forvirrad-normering-hogskoleprovet

Nu när ett officiellt facit har släppts (och det visade sig att HPAkademins facit matchade ganska bra) så kommer förstås nästa mycket viktiga aspekt av högskoleprovet: Hur normeringen kommer att bli?

Nedan följer en liten presentation av vad vi vet och en bedömning av vad vi kan förvänta oss. Vi har även gjort en visuell sammanställning av alla normeringsgränser sedan provet gjordes om till sitt nuvarande format 2011, så att vi kan få en enkel och tydlig överblick över förändringarna över tid. Graferna över detta återfinns längst ned i detta inlägg!

Svaret på rubrikens fråga är i grunden enkelt: det kan vi inte veta! Det görs en helt ny normering för varje prov i samband med att alla provdeltagares svar rättas och analyseras med noggrant utformade metoder för att säkerställa att det alltid ska vara lika lätt eller svårt att få ett visst normerat resultat på provet. Normeringsgränserna för höstens prov beror alltså i stor utsträckning på hur vi som skrev provet i lördags klarade oss.

Nu kan det låta som att normeringen kan komma att se ut hur som helst, men vi kan känna oss väldigt säkra på att så lyckligtvis inte är fallet. Genom att se tillbaka på tidigare provs normeringar kan vi se att förändringarna från prov till prov alltid varit hyfsat små, med undantag för ett lite större språng i kvantgränserna hösten 2014, vilket vi ska återkomma till.

Separat normering för kvant och verbal

Du som har skrivit provet kommer att få en normering på den kvantitativa delen och en normering på den verbala delen. Sedan slås de ihop och medelvärdet av de två normerade poängen blir din slutpoäng. Detta har medfört att det är betydligt svårare nu att få 2,0 än det var tidigare. Innan 2011 kunde man ju väga upp ett lite sämre resultat på en av delarna med att få nästan alla rätt på de andra. Nu kan man alltså inte det och alla de poäng man får som överskrider 2,0-gränsen på den ena delen gör inte att man får en högre normerad poäng på den andra delen. Innan 2011 var det ca 600 personer som fick 2,0 per prov – efter 2011 är det bara ca 60 personer! Detta har såklart också inneburit att det resultat man behöver för att komma in på de mest åtråvärda utbildningarna generellt sett har blivit lägre. Tidigare behövde man 2,0 för att plugga på KI, medan man nu kan komma in med ca 1,8.

Vad tror vi då om höstprovets normering?

Det är väldigt svårt att säga. Vi har gjort grafer över hur nivåerna fluktuerat över de senaste årens normeringar (se graferna nedan), så att ni kan få en bild av utvecklingen. Hur ska förändringarna som har skett då tolkas? Här finns inga rätt eller fel, och det står var och en fritt att göra egna spekulationer. Några omständigheter kring normeringen förtjänar att lyftas, innan vi kan försöka oss på att gissa om fortsatta förändringar.

Kvantnormeringen har gått stadigt uppåt, men bör nu ha hittat sin nivå

Som ni kan se på graferna över normeringsnivåerna på de senaste åren så har nivån gått upp på kvant. Förra provets normering var den högsta någonsin för alla nivåer. De senaste provens förhållandevis ihållande ökningarna i normeringen för kvant har varit resultatet av ett medvetet arbete från provskaparna, som de dock inte har talat så högt om. Provskaparna har inte gillat att normeringsgränserna för kvant har varit betydligt lägre än motsvarande gränser för de verbala delarna, och därför har de avsiktligt gjort de kvantitativa provpassen något lättare än tidigare för att fler ska skriva ett högre resultat. På så vis har normeringsgränserna för kvant höjts, så att de numera bättre matchar den den verbala delen.

Som synes skedde det stora språnget i normeringen för kvant hösten 2014, då normeringsgränserna plötsligt höjdes med fyra-fem poäng över större delen av skalan. Efter detta har normeringen gått lite upp och lite ned, och tog ett tydligt steg uppåt för alla resultatnivåer upp till 1,7 i samband med vårens prov, men utan att ta samma stora språng. Det är rimligt att anta att provkonstruktörerna förhoppningsvis är på väg att hitta en ny, någorlunda stabil nivå för kvant som håller sig över tid, och att förändringarna framöver förhoppningsvis kommer vara marginella.

Även om provets normering kommer att fortsätta fluktuera kan vi därför antagligen känna oss ganska säkra på att tiden nog är över när man kunde få 2,0 på 69 rätt på kvant. De senaste fyra proven har 2,0 gränsen-legat på 73, 73, 71 och 73. Det är ganska troligt att nivån kommer att ligga runt 73 även till detta provet. Om kvantnormeringen närmar sig den högre verbala normeringen ytterligare kan man även tänka sig att gränsen för 2,0 på kvant hamnar på 74 poäng för första gången. Det är dock svårt att tänka sig att nivån skulle höjas mer än så – eftersom nivån för kvant nu är närmare den verbala nivån än tidigare så är det mycket orealistiskt att tänka sig ett nytt språng av den typ som skedde hösten 2014.

Verbala nivåerna har legat mer stabilt över tid, men fluktuerar från år till år

När det gäller den verbala delen så har antalet rätt höjts en aning på de högsta nivåerna även här, men inte alls lika drastiskt som på kvant då gränserna för den verbala normeringen redan från början har varit högre. Här kan vi därför känna oss ännu mer säkra på att årets normering knappast kommer att förändras mycket jämfört med de senaste proven. Dippen i den verbala normeringen vid våren 2012 berodde på att fyra ord ströks då de läckt online redan innan provet började (således kunde man bara få högst 76 poäng på den verbala delen den gången). Verbala kurvan är alltså ännu stabilare än vad grafen indikerar.

Optimisten kan tänka att det finns en chans för lite enklare normering på nivåerna upp till 1,8, eftersom de tog ett skutt uppåt i våras. Dessförinnan hade gränserna tagit ett skutt nedåt mellan hösten 2015 och våren 2016, som vi kan se i grafen. Tankar av det här slaget är dock bara gissningar. Vi förutspådde dock efter förra provet hårdare normering för verbala delens resultat mellan 1,7 och 0,6 och fick definitivt rätt när det gällde det, så det kanske ligger något i det.

Kan jakten efter fuskarna påverka normeringstabellerna?

Den optimistiskt lagde kan hoppas på att det nya upplägget för att stävja fusk – där provfrågorna på det sista provpasset utan förvarning hade lagts i olika ordning beroende på var man skrev – kan få som följd att många fuskare åker fast och att normeringsgränserna för de högsta resultaten därför sänks. En sådan förhoppning är inte helt orealistisk i och med att det är så få personer som skriver de allra högsta resultaten (bara en promille, eller 50-60 personer, skriver 2,00) och att vi vet att fusk har förekommit systematiskt på provet (se HPAkademins presentation av vad vi vet här). Samtidigt åkte ett fyrtiotal fuskare fast redan i våras, utan att normeringstabellerna för den skull påverkades på något tydligt vis.

Om det fyrtiotalet personer bara var toppen av ett isberg, och om fuskligorna inte lyckades hantera omkastandet av uppgifterna, är det för den skull inte otänkbart att ännu fler åker fast nu och att det därför kommer en effekt. Det är svårt att bedöma hur sannolikt eller osannolikt det är, men det är absolut bäst att inte hoppas på för mycket.

Och som sagt: räkna absolut inte med att det blir någon påverkan. För att det ska bli någon effekt måste det ha varit väldigt många som fuskade och som åkte dit.

 

normering-hosten-2016-kvant

normering-hosten-2016-verbal

När kommer det riktiga resultatet?

Ditt riktiga, normerade resultat kommer 28 november, men normeringstabellerna ska släppas några dagar tidigare, den 23 november. Nu håller vi tummarna för en lätt normering!

Vill du veta ännu mer om normeringsgränserna och hur de har förändrats kan du kolla in inlägget vi skrev om detta i våras eller UHRs officiella sida: Efter provet

HPAkademins webbkurs

Om du redan nu vet med dig att du inte kommer nå ditt önskade resultat så rekommenderar vi naturligtvis att du köper vår fina webbkurs!

HPAkademin överklagar facit

överklaga högskoleprovet

För en stund sedan släpptes äntligen ett officiellt facit till höstens högskoleprov. I jämförelse med det facit HPAkademin konstruerade och släppte redan under provdagen är det bara bedömningen av en uppgift som skiljer sig åt: uppgift 39 på provpass 2. Vi på HPAkademin ställer oss frågande till hur provkonstruktörerna har resonerat kring denna uppgift och anser att även svarsalternativ C – på grund av oklarheterna – bör bedömas som korrekt. HP-coachen Erik Sundblom har framför detta till provkonstruktörerna och vi delar med oss av hans mejl nedan. 

från:Erik Sundblom <erik.sundblom@hpakademin.se>
till:elf@ped.gu.se
datum:2 november 2016 14:03
ämne:Facit till högskoleprovet
skickat från:hpakademin.se

Hej!

Jag skriver till er med anledning av bedömningen av det andra provpassets trettionionde uppgift på högskoleprovet i lördags. Det rör sig om den engelskspråkiga notistexten ”Groups” och enligt det facit som nyss har släppts har ni bedömt att svarsalternativ D ska vara det korrekta. Jag undrar hur ni har kommit fram till att svarsalternativ D besvarar frågan på ett bättre sätt än vad svarsalternativ C gör. Nedan följer texten i dess helhet, inklusive fråga och svarsalternativ.

Groups
Just because a group is full of intelligent individuals does not mean the group as a whole will necessarily be smart. But having more women does, according to a new study. The researchers found that a group’s collective intelligence is affected not by individual intelligence but by social sensitivity and the ability to make inferences – skills women are more likely to possess than men.

Question
39. What is the main point in this text?

A Women in general are more intelligent than men.
B Successful groups require intelligent men.
C Women seem to appreciate group work better than men.
D Intelligent groups consist of people with mixed abilities.

I mina ögon stämmer C väl överens med textens faktiska innehåll, dess fokus och dess påståenden. Studien har alltså visat att en grupps samlade intelligens påverkas av gruppmedlemmarnas ”social sensitivity and the ability to make inferences” och texten konstaterar och betonar att kvinnor i högre utsträckning än män besitter dessa förmågor. Det framgår alltså att de nämnda förmågorna är avgörande för att grupparbetet ska fungera på ett sådant vis att gruppen kan betecknas som intelligent, och det framgår att kvinnor i högre utsträckning än män har dessa förmågor. Kvinnor är alltså i detta avgörande hänseende, tack vare de nämnda förmågorna, bättre på att förstå hur de ska genomföra grupparbete på ett bra vis. Orden ”to appreciate […] better” tolkar jag som just att förstå bättre, eller att bättre uppfatta innebörden av, vilket alltså stämmer överens med kvinnornas generella förmågor och deras – i enlighet med dessa förmågor – positiva agerande och beteende i gruppen. Denna tolkning av ordet ”appreciate” borde vara okontroversiell och finner stöd i alla ordböcker jag konsulterat, exempelvis Merriam-Webster:
http://www.merriam-webster.com/dictionary/appreciate

Svarsalternativ D betonar gruppsammansättningen, vilket texten också handlar om – så långt är det inga konstigheter. Av texten kan man dra den uppenbara slutsatsen att en högre andel kvinnor generellt sett höjer gruppens intelligens. Gruppsammansättningen, i form av andel kvinnor, är alltså på detta vis avgörande, men D betonar inte värdet i kvinnors deltagande utan innehåller istället den vaga formuleringen om ”people with mixed abilities”. Vilka förmågorna medlemmarna i en intelligent grupp behöver ha är tydligt angivna i texten: ”social sensitivity and the ability to make inferences”. Det är alltså dessa specifika och tydligt definierade förmågor som gruppmedlemmarna enligt texten ska besitta (och som kvinnor i högre utsträckning besitter), inte ”mixed abilitites”. Jag kan inte utläsa av texten att blandningen av förmågor på något vis ska vara betydande. Istället är det just de nämnda förmågorna som är betydelsefulla. Det framgår inte ens att de nämnda förmågorna i kombination, eller blandning, med andra förmågor är det som gör gruppen bättre. Så vitt jag kan utläsa av texten finns det ingen anledning till att det inte skulle vara mest fördelaktigt om alla gruppmedlemmarna hade just dessa förmågor.

Sammantaget anser alltså jag att svarsalternativ C på ett godtagbart vis besvarar frågan och att svarsalternativ D besvarar frågan på ett mer svajigt och oklart sätt. Jag efterfrågar härmed en motivation till att svarsalternativ C trots detta bedöms som felaktigt och jag ser fram emot att få veta hur ni har resonerat kring uppgiften.

Jag kan avslutningsvis tillägga att jag är medarbetare på HPAkademin, ett företag som hjälper personer att plugga för att höja sina högskoleprovsresultat. Vi på företaget är alla överens om den tolkning av texten och svarsalternativen som jag har redogjort för ovan. Eftersom vi alla har skrivit 2,0 på provet och har hjälpt otaliga elever förbättra sitt resultat på det, anser vi oss ha mycket god inblick i provets och de olika uppgiftstypernas upplägg och karaktär. Med detta i åtanke är vi extra förbryllade över att den tolkning vi har gjort av uppgiften skiljer sig så från den tolkning ni provkonstruktörer har gjort.


Bästa hälsningar
Erik Sundblom
HP-Coach
HPAkademin

Högskoleprovet 2016 frågor och svar

Print

Frågestund med HPAkademins coacher

Högskoleprovet har ju sina klurigheter! För att stilla alla som just skrivit högskoleprovets nyfikenhet så kommer HPAkademins HP-Coacher att besvara frågor här i detta blogginlägget efter högskoleprovet imorgon!

Ställ en fråga i kommentarerna så kommer vi att besvara dem så snabbt vi kan!

Våra svar på högskoleprovsuppgifterna kommer att vara ganska kortfattade eftersom vi vill besvara så många vi hinner.

Är du intresserad av att plugga inför högskoleprovet så rekommenderar vi förstås att du köper vår webbkurs! Som ni hittar här: HPAkademins webbkurs. I webbkursen lägger vi naturligtvis ner väldigt mycket mer kärlek på våra lösningsförslag <3

  • En fråga i taget
  • Fråga vad ni vill, även om specifika uppgifter på högskoleprovet hösten 2016
  • Good Luck Have Fun