Blogg

Så kan fusket på högskoleprovet stoppas!

Cheating

Fusket på högskoleprovet är ett problem
I samband med de senaste högskoleproven har systematiskt fusk uppdagats. SVT Dold visade nyligen i en granskning hur fuskligor säljer toppresultat på högskoleprovet, och i höstas ogiltigförklarades ett fyrtiotal misstänkta provresultat av Unversitets- och högskolerådet (UHR). Problemet är allvarligt. Fuskare riskerar att stjäla utbildningsplatser från andra, bättre lämpade personer. Dessutom riskerar fusket att undergräva förtroendet för högskoleprovet och att misstänkliggöra personer som höjer sitt provresultat genom att lägga tid och kraft på att plugga. I förlängningen kan detta hota provets ställning i antagningssystemet. Vi på HPAkademin – som i flera år har jobbat med att hjälpa människor att nå sina drömmar genom högskoleprovet – ser det därför som mycket viktigt att fusket motarbetas. Högskoleprovet ska inte få vara ett forum för fuskare, utan måste förbli en stabil andra chans i antagningssystemet för de som inte visade sin fulla potential i gymnasiebetygen.

Men hur ska fusket stoppas? UHR har själva föreslagit ett batteri av grundläggande åtgärder: provsvar ska lämnas på heder och samvete (för att fuskare ska kunna åtalas för “osann försäkran”), störsändande utrustning ska installeras i provlokalerna, provvakterna ska få visitera provdeltagare (det bör räcka med att kolla efter hörsnäckor i öronen) och sekretsskydd för tipsare ska införas. Vi på HPAkademin tror att dessa åtgärdsförslag är bra, men tror inte att de utgör en komplett lösning på fuskproblematiken. Därför presenterar vi här ett eget lösningsförslag, som vi på sikt tror kan fungera som en metod för att sätta dit de som fuskar till sig ett högt resultat – vi anser att ett extra valideringsprov bör införas och sättas i system.

Idag hittas inte fuskarna
Till viss del använde sig UHR av det system vi föreslår redan i höstas, men då bara som tillfällig nödlösning och i en bristfällig utformning. När ett fyrtiotal personers resultat ogiltigförklarades på grund av suspekta likheter fick dessa möjlighet att skriva ett nytt högskoleprov för att säkerställa rättsäkerheten. Detta innebar dock att provdeltagare som av en slump skrev liknande svar kan ha fått sina resultat strukna och tvingats genomgå den ganska omfattande process som det innebär att göra om ett helt högskoleprov. Att man ska riskera att förlora sitt toppresultat, och sitt inträde till drömstudierna, på grund av att andra fuskar känns naturligtvis orättvist. Dessutom kan fuskligorna se till att de som köper toppresultat inte får identiska resultat, utan ges olika felsvar. Detta innebär att det inte går att sätta dit de smartare fuskligorna med hjälp av denna begränsade metod.

Inför ett “snällare” valideringsprov
Vi förslår istället att UHR utformar ett specialprov som förslagsvis bara består av två provpass (istället för fem) och där normeringsgränserna medvetet sätts lite lägre än på det riktiga provet. Genom att göra denna process lite snällare så kan man också välja att fånga upp fler resultat som möjligen kan vara suspekta, utan att det innebär något större problem för de personer som ifrågasätts. Att skriva valideringsprovet ska gå rätt smidigt. Om man har skrivit 1,8 på det riktiga provet så ska man också klara av att skriva förslagsvis 1,6 eller 1,5 på ett litet valideringsprov utan större problem eller ansträngning.

Fånga fler fuskare
UHR kan göra nätet för att fånga upp potentiella fuskare mer finmaskigt genom att – likt SVT Dold gjorde i sin granskning – även ta med faktorer som gymnasiebetyg, hur mycket man höjt sitt provresultat med och hur kort tid det gått mellan två resultat med stor skillnad. Dessa externa faktorer, fortfarande i kombination med uppmärksamhet på suspekt likartade svarsmönster, kan förhoppningsvis leda till att UHR med ganska hög träffsäkerhet kan hitta de flesta av fuskarna och låta dem göra det extra valideringsprovet. Detta prov kommer naturligtvis att skrivas av ett avsevärt lägre antal personer än det riktiga provet, och därför kan man även använda sig av störningssändare i provlokalerna utan att kostnaderna skenar iväg.

Valideringsprovet ska vara lättare än högskoleprovet
Det kan måhända uppfattas som oroväckande att ett valideringsprov ska sättas i system, och att även många som inte fuskat kan behöva skriva det. Men eftersom extraprovet ska vara betydligt snällare ska det inte ses som någon större fara om man råkar fastna i nätet och blir flaggad för att ha ett potentiellt suspekt prov trots att man inte fuskat. Om det lilla extraprovet sätts i system kommer det bara vara formalia att validera sitt prov genom denna relativt okomplicerade kontrollmekanism.

Man får det resultatet man förtjänar
Valideringsprovet kommer alltså att resultera i att det blir betydligt svårare att fuska till sig ett högt resultat och få det godkänt. Detta upplägg blir därmed till fördel för alla hederliga provdeltagare, även de som måste genomgå valideringstestet, eftersom de i slutändan slipper tävla mot fuskare och därigenom får det resultat – och den utbildningsplats – de förtjänar. Det kommer förhoppningsvis bli direkt lönlöst att lägga stora summor pengar på att köpa sig ett fuskresultat. De som försöker fastnar antagligen i kontrollsystemet och behöver validera sig på ett lättare extraprov – vilket de rimligtvis kommer att misslyckas med när de har fuskat till sig ett resultat som inte motsvarar deras förmåga.

I kombination med att kontrollera om provdeltagare har hörsnäckor i öronen, såsom UHR föreslagit, skulle införandet av valideringprovet enligt vår mening leda till att fusket på högskoleprovet minimeras, så att det omöjligen kan utgöra någon påverkan för alla de som skriver provet på ett ärligt sätt.

-Johan Ström, VD HPAkademin.

Välkommen Daniel Vatn! Vår nya HP-coach i Västerås

Daniel Vatn

Daniel Vatn är nyaste medlemmen i HPAkademins coachingstab. Välkommen!

Daniel fick 2,0 på höstens prov 2015, 148 rätt och har nu på våren blivit integrerad i HPAkademins coachingsystem. Daniel har sedan tidigare erfarenhet av pedagogik som både lärare på skola och privatlärare men tar nu alltså steget in i världen av högskoleprovstudier. Utöver att vara en av Sveriges bästa på högskoleprovet är Daniel bland annat även intresserad av schack och minnesträning.

”Vi ser enorm potential i Daniel” säger HPAkademins VD Johan Ström. ”Han har redan snappat upp det mesta av vårt unika system och kommer att vara en viktigt kugge i utvecklingen av systemet och expanderingen av HPAkademin i Sverige. Vi ser det som väldigt orättvist att man inte ska kunna få den bästa hjälpen att nå sin dröm genom att plugga till högskoleprovet i Västerås, och genom att Daniel nu är vår hp coach i Västerås kan vi nu erbjuda privatlärare för högskoleprovet på plats även i Västerås”

Vi välkomnar Daniel och säger Grattis till alla västeråsare att ni nu har möjlighet att få hjälp till högskoleprovet av en så talangfull kille!

Vill du boka Daniel som privatlärare för högskoleprovet i Västerås så kontakta 0738414145 eller info@hpakademin.se för en gratis konsultation och mer information om hur coachingen för högskoleprovet går till. Coaching bokar ni sedan på www.hpakademin.se/coachning. Intensivkurs för högskoleprovet finns sedan tidigare i Västerås. Intensivkursen bokar ni via www.hpakademin.se/intensivkurs

Hur kommer normeringen bli på vårens högskoleprov 2016?

En fråga som vi på HPAkademin fått av våra elever mycket nu efter högskoleprovet är hur vi tror normeringen kommer att bli nu efter vårens prov, framförallt när det gäller de högre poängen.

Svaret är ganska enkelt: Vi vet inte!

Normeringen går till på ett ganska avancerat sätt där olika referensgruppers resultat analyseras. Sedan sätts nivåerna på det antal rätt som ska ge ett visst normerat resultat så att man uppnår en ”rättvis” nivå inte bara mellan år utan även mellan grupper. Vi kommer i denna bloggposten inte gå in på detaljerna utan bara på det som är mest relevant för dig som provtagare.

Separat normering för kvant och verbal

Ni kommer att få en normering på den kvantitativa delen och en normering på den verbala delen. Sedan slås de ihop och medelvärdet av de två normerade poängen blir din slutpoäng. Detta har medfört att det är betydligt svårare nu att få 2,0 än det var tidigare. Innan 2011 kunde man ju väga upp ett lite sämre resultat på en av delarna med att få nästan alla rätt på de andra. Nu kan man alltså inte det och alla de poäng man får som överskrider 2,0-gränsen på den ena delen gör inte att man får en högre normerad poäng på den andra delen. Innan 2011 var det ca 600 personer som fick 2,0 per prov – efter 2011 är det bara ca 60 personer! Detta har såklart också inneburit att det resultat man behöver för att komma in på de mest åtråvärda utbildningarna generellt sett har blivit lägre. Tidigare behövde man 2,0 för att plugga på KI, medan man nu kan komma in med ca 1,8.

Vad tror vi då om detta provets normering?

Det är väldigt svårt att säga. Vi har gjort grafer över hur nivåerna fluktuerat över de senaste årens normeringar (se graferna nedan), så att ni kan få en bild av utvecklingen. Hur ska förändringarna som har skett då tolkas? Några omständigheter kring normeringen förtjänar att lyftas, innan vi kan försöka oss på att spekulera om fortsatta förändringar.

Som ni kan se på graferna över normeringsnivåerna på de senaste åren så har nivån kraftigt gått upp på kvant. Förra provets normering var den högsta någonsin för alla nivåer ovanför 0,6. De senaste provens förhållandevis kraftiga förändringar i normeringen för kvant har varit resultatet av ett medvetet arbete från provskaparna, som de dock inte har talat så högt om. Provskaparna har inte gillat att normeringsgränserna för kvant har varit betydligt lägre än motsvarande gränser för de verbala delarna, och därför har de avsiktligt gjort de kvantitativa provpassen något lättare än tidigare för att fler ska skriva ett högre resultat. På så vis har normeringsgränserna för kvant höjts, så att de numera bättre matchar den den verbala delen (även om det fortfarande är en bit kvar).

Som synes skedde det stora språnget i normeringen för kvant hösten 2014, då normeringsgränserna plötsligt höjdes med fyra-fem poäng över större delen av skalan. Efter detta har normeringen inte förändrats så mycket de tre senaste proven, och vi får hoppas att det betyder att normeringen nu har funnit en ny, stabil nivå som förändras väldigt lite mellan olika prov.

Även om provets normering kommer att fortsätta fluktuera kan vi därför antagligen känna oss ganska säkra på att tiden nog är över när man kunde få 2,0 på 69 rätt på kvant. De senaste tre proven har 2,0 gränsen legat på 73, 71 och 72. Det är ganska troligt att nivån kommer att ligga mellan 71-73 även till detta provet. Om kvantnormeringen närmar sig den högre verbala normeringen ytterligare kan man även tänka sig att gränsen för 2,0 på kvant hamnar på 74 poäng för första gången. Det är dock svårt att tänka sig att nivån skulle höjas mer än så – eftersom nivån för kvant nu är närmare den verbala nivån än tidigare så är det mycket orealistiskt att tänka sig ett nytt språng av den typ som skedde hösten 2014.

När det gäller den verbala delen så har antalet rätt höjts en aning på de högsta nivåerna även här, men inte alls lika drastiskt som på kvant då gränserna för den verbala normeringen redan från början har varit högre. Här kan vi därför känna oss ännu mer säkra på att årets normering knappast kommer att förändras mycket jämfört med de senaste proven.

Dippen i den verbala normeringen vid våren 2012 berodde på att fyra ord ströks då de läckt online redan innan provet började (således kunde man bara få högst 76 poäng på den verbala delen den gången). Verbala kurvan är alltså ännu stabilare än vad grafen indikerar. Pessimisten kanske tänker att det finns en risk för en lite svårare normering på poängnivåerna mellan 0,6 och 1,7 eftersom de gått ner där lite på förra provet, men detta är inget annat än gissningar. Och optimisten kan å andra sidan hoppas på att det nya upplägget för LÄS-delarna på årets prov (med färre korta texter och fler långa texter än tidigare) var svårt för många provskrivare och att normeringen därför sänks istället. Inte heller detta är dock något annat än vilda spekulationer.

Säsongseffekter?

Finns det då någon skillnad mellan höst och vårprov? Det finns ingen entydig rörelse mellan höst och vår över hela tidsspannet 2011-2015. Hade det alltid varit lite lättare på våren eller hösten så hade ju grafen sick-sackat upp och ner varje år, och vi kan inte se någon sådan rörelse över hela tidsspannet. Däremot om vi tittar på de senaste fyra proven så kan vi se att på de högsta resultaten så har det varit lite lättare normering på vårprovet. Om det beror på någon faktor som att en högre procent satsar på att plugga till högskoleprovet till hösten, någon annan faktor eller bara slumpen låter vi vara osagt. Men hoppet finns iallafall att kurvan ska ”zacka ner” och ge oss en lite lättare normering till detta provet än hösten 2015 som var den svåraste normeringen någonsin för kvant.

Hoppet är det sista som lämnar oss!

När kommer riktiga resultatet?
Ditt riktiga, normerade resultat kommer 9 maj, men normeringstabellerna ska enligt UHRs facebooksida släppas 2 maj. Nu håller vi tummarna för en lätt normering!

OBS OBS OBS! Sista ansökningsdagen för högskola är 15 april
Du behöver alltså söka till dina önskade utbildningar innan du fått resultatet på högskoleprovet!

Graf över normering kvant 2011-2015

Graf över normering verbal 2011-2015

Johan Ström är VD för HPAkademin, förberedelsekurser för högskoleprovet. HPAkademin har hjälpt hundratals elever plugga till högskoleprovet. En kurs till högskoleprovet kostar 1295:- med HPAkademin och går i 7 olika städer i Sverige: Uppsala, Västerås, Linköping, Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. HPAkademin har även privatlärare för högskoleprovet på plats i Malmö, Stockholm och Uppsala. Privatlärare för hp kan även fås online vartsomhelst i Sverige. Alla HPAkademins coacher har fått 2,0 och vi har de bäst presterande coacherna i Sverige