Blogg

Debatten fortsätter!

Som vi tidigare har berättat har vi på HPAkademin bestämt oss för att överklaga bedömningen av en av ELF-uppgfiterna från provpass 2. Den överklagan som hp-coachen Erik Sundblom skickade in har nu fått ett svar från provansvarig. Detta kortfattade och vaga svar bemötte dock inte de invändningar vi på HPAkademin har. Vi fortsätter nedan att presentera hela korrespondensen så att alla ni andra som intresserar er för högskoleprovet kan ta del av den. Vi börjar med att fräscha upp minnet och klistra in vilken fråga det handlar om:

Groups
Just because a group is full of intelligent individuals does not mean the group as a whole will necessarily be smart. But having more women does, according to a new study. The researchers found that a group’s collective intelligence is affected not by individual intelligence but by social sensitivity and the ability to make inferences – skills women are more likely to possess than men.

Question
39. What is the main point in this text?

A Women in general are more intelligent than men.
B Successful groups require intelligent men.
C Women seem to appreciate group work better than men.
D Intelligent groups consist of people with mixed abilities.

Den ursprungliga överklagan finns att läsa här: HPAkademin överklagar facit.

Nedan följer svaret från provansvarige Liss Kerstin Sylvén och Erik Sundbloms replik. 

från: elf ped gu se <[email protected]>
till: Erik Sundblom <[email protected]>
datum: 3 november 2016 14:52
ämne: SV: Facit till högskoleprovet
skickat från: ped.gu.se

Hej Erik,

Tack för ditt mail angående fråga 39 om texten ”Groups”, där D är det korrekta alternativet. Anledningen att D Intelligent groups consist of people with mixed abilities är det rätta svaret är att det är svaret på frågan som lyder What is the main point in this text?. Formuleringen Women seem to appreciate group work better than men, som finns i svarsalternativ C, kan inte sägas vara the main point i denna text som inleds med Just because a group is full of intelligent individuals does not mean the group as a whole will necessarily be smart, och där konstaterandet att det som påverkar en grupps kollektiva intelligens, nämligen social sensitivity and the ability to make inferences, är något som women are more likely to possess than men nämns i en bisats på slutet av texten.

Jag du känner dig nöjd med denna förklaring.

Med vänlig hälsning,
Liss Kerstin Sylvén
Provansvarig, ELF

 

från: Erik Sundblom <[email protected]>
till: [email protected]
datum: 2 november 2016 14:03
ämne: Facit till högskoleprovet
skickat från: hpakademin.se

Hej!

Tack för ditt svar. Jag uppskattar att du tog dig tiden att försöka förklara för mig varför ni anser att D är mer rätt än C. Du bemötte dock inte alls mina huvudsakliga invändningar och jag skulle gärna vilja ha svar på dem.

Om man vill kan man koka ner mitt resonemang och mina invändningar till tre huvudsakliga poänger:
1. Inget i texten pekar på att “mixed abilities” fungerar bra i en intelligent grupp. Istället nämns specifika förmågor, som kvinnor generellt sett har.
2. Appreciate kan översättas som “greppa innebörden i”, och inte bara som “uppskatta”, och då finns det inget i texten som motsäger svarsalternativ C.
3. Textens “main point” stämmer överens med svarsalternativ C och blir tydlig i textens två första, sammanhörande meningar.

Det är i första hand dessa tre punkter jag önskar svar på, och det gör jag i enlighet med det resonemang jag förde i det föregående mejlet och som jag fortsätter att föra nedan.

Ditt resonemang tycks, så som du presenterar det, vila på en tolkning av den korta textens meningar och satser som lösryckta enheter, vilket i mina ögon inte stämmer överens med att texten är sammanhängande och koncis och bör betraktas i sin helhet.

Men visst, att en texts ”main point” ska framgå tidigt och tydligt är så klart sant. Men jag kan inte se att textens första mening entydigt pekar mot svarsalternativ D. Som jag tidigare skrev finns det heller inget i texten – varken i den första meningen eller senare – som pekar på att ”mixed abilities” skulle vara gynnsamt för att en grupp ska bli intelligent/välfungerande. Poängen är att den individuella intelligensen i sig inte spelar någon större roll, och att det i stället är de specifikt angivna förmågorna ”social sensitivity and the ability to make inferences” som är avgörande; ingenting annat nämns. Det är dessa förmågor som kvinnor i högre utsträckning än män har, precis som svarsalternativ C säger.

Drar man textens resonemang till sin spets så finns det inget som motsäger att en grupp med enbart kvinnor som enbart har just de nämnda förmågorna ”social sensitivity and the ability to make inferences” skulle vara ultimat för att fungera bäst och uppnå högsta nivå av “intelligens”. Detta trots att en sådan grupp skulle vara raka motsatsen till en grupp med “mixed abilities”.

Dessutom uppfattar jag, likt dig, att textens huvudpoäng, eller main point, framgår tidigt i texten. Däremot låser jag mig inte, som du gör, enbart vid den första meningen, utan läser den första och den andra meningen som en tydligt sammanhållen enhet. Den andra, korta och kärnfulla meningen hakar direkt i den första.

“Just because a group is full of intelligent individuals does not mean the group as a whole will necessarily be smart. But having more women does, according to a new study.”

Vad som är textens ärende har därmed presenterats: att berätta om de nya vetenskapliga rönen som pekar på att fler kvinnor gör en grupp smartare och mer välfungerande. Detta är huvudpoängen. Den tredje, längre och avslutande meningen förklarar sedan hur detta kommer sig, vad poängen grundas på: att vissa förmågor som kvinnor generellt sett har i högre utsträckning är män är avgörande för att grupparbete ska fungera bra och gruppen ska bli ”intelligent”. Allt detta, både huvudpoängen och förklaringen till vad huvudpoängen mer konkret innebär, stämmer överens med svarsalternativ C. Vad menar du är fel i denna tolkning?

Den tolkning jag redogör för ovan tar alltså hänsyn till att textens “main point” ska presenteras i textens inledning, i detta fall de två första, sammanhörande meningarna. Tolkningen tar även resten av texten i beaktning; hela den tredje meningen och dess förklaring av huvudpoängen stämmer överens med den förklaring till huvudpoängen som finns med i svarsalternativ C:s beskrivning av huvudpoängen.

Din tolkning av vad som är textens huvudpoäng tycks å andra sidan vila på att enbart läsa den första meningen i texten (och inte den korta, andra meningen som hakar i den första meningen). Utifrån den ofullständiga bild av textens innehåll som man får av att enbart läsa den första meningen måste man sedan göra egna, lite långsökta antaganden om “mixed abilitites” för att komma fram till att svarsalternativ D är obestridligt korrekt.

Tack för ert hårda och viktiga arbete med högskoleprovet. Jag förstår även att det måste vara ett hästjobb att besvara allas invändningar till olika frågor. Just denna fråga är det dock många som kontaktar oss om, med de specifika invändningar vi har, så jag skulle uppskatta mycket om du specifikt bemötte just de tre invändningar jag redogjort för ovan.

Jag ser fram emot att ta del av dina svar!


Bästa hälsningar
Erik Sundblom
HP-Coach
HPAkademin

Hur kommer normeringstabellerna se ut för höstens högskoleprov 2016?

 

forvirrad-normering-hogskoleprovet

Nu när ett officiellt facit har släppts (och det visade sig att HPAkademins facit matchade ganska bra) så kommer förstås nästa mycket viktiga aspekt av högskoleprovet: Hur normeringen kommer att bli?

Nedan följer en liten presentation av vad vi vet och en bedömning av vad vi kan förvänta oss. Vi har även gjort en visuell sammanställning av alla normeringsgränser sedan provet gjordes om till sitt nuvarande format 2011, så att vi kan få en enkel och tydlig överblick över förändringarna över tid. Graferna över detta återfinns längst ned i detta inlägg!

Svaret på rubrikens fråga är i grunden enkelt: det kan vi inte veta! Det görs en helt ny normering för varje prov i samband med att alla provdeltagares svar rättas och analyseras med noggrant utformade metoder för att säkerställa att det alltid ska vara lika lätt eller svårt att få ett visst normerat resultat på provet. Normeringsgränserna för höstens prov beror alltså i stor utsträckning på hur vi som skrev provet i lördags klarade oss.

Nu kan det låta som att normeringen kan komma att se ut hur som helst, men vi kan känna oss väldigt säkra på att så lyckligtvis inte är fallet. Genom att se tillbaka på tidigare provs normeringar kan vi se att förändringarna från prov till prov alltid varit hyfsat små, med undantag för ett lite större språng i kvantgränserna hösten 2014, vilket vi ska återkomma till.

Separat normering för kvant och verbal

Du som har skrivit provet kommer att få en normering på den kvantitativa delen och en normering på den verbala delen. Sedan slås de ihop och medelvärdet av de två normerade poängen blir din slutpoäng. Detta har medfört att det är betydligt svårare nu att få 2,0 än det var tidigare. Innan 2011 kunde man ju väga upp ett lite sämre resultat på en av delarna med att få nästan alla rätt på de andra. Nu kan man alltså inte det och alla de poäng man får som överskrider 2,0-gränsen på den ena delen gör inte att man får en högre normerad poäng på den andra delen. Innan 2011 var det ca 600 personer som fick 2,0 per prov – efter 2011 är det bara ca 60 personer! Detta har såklart också inneburit att det resultat man behöver för att komma in på de mest åtråvärda utbildningarna generellt sett har blivit lägre. Tidigare behövde man 2,0 för att plugga på KI, medan man nu kan komma in med ca 1,8.

Vad tror vi då om höstprovets normering?

Det är väldigt svårt att säga. Vi har gjort grafer över hur nivåerna fluktuerat över de senaste årens normeringar (se graferna nedan), så att ni kan få en bild av utvecklingen. Hur ska förändringarna som har skett då tolkas? Här finns inga rätt eller fel, och det står var och en fritt att göra egna spekulationer. Några omständigheter kring normeringen förtjänar att lyftas, innan vi kan försöka oss på att gissa om fortsatta förändringar.

Kvantnormeringen har gått stadigt uppåt, men bör nu ha hittat sin nivå

Som ni kan se på graferna över normeringsnivåerna på de senaste åren så har nivån gått upp på kvant. Förra provets normering var den högsta någonsin för alla nivåer. De senaste provens förhållandevis ihållande ökningarna i normeringen för kvant har varit resultatet av ett medvetet arbete från provskaparna, som de dock inte har talat så högt om. Provskaparna har inte gillat att normeringsgränserna för kvant har varit betydligt lägre än motsvarande gränser för de verbala delarna, och därför har de avsiktligt gjort de kvantitativa provpassen något lättare än tidigare för att fler ska skriva ett högre resultat. På så vis har normeringsgränserna för kvant höjts, så att de numera bättre matchar den den verbala delen.

Som synes skedde det stora språnget i normeringen för kvant hösten 2014, då normeringsgränserna plötsligt höjdes med fyra-fem poäng över större delen av skalan. Efter detta har normeringen gått lite upp och lite ned, och tog ett tydligt steg uppåt för alla resultatnivåer upp till 1,7 i samband med vårens prov, men utan att ta samma stora språng. Det är rimligt att anta att provkonstruktörerna förhoppningsvis är på väg att hitta en ny, någorlunda stabil nivå för kvant som håller sig över tid, och att förändringarna framöver förhoppningsvis kommer vara marginella.

Även om provets normering kommer att fortsätta fluktuera kan vi därför antagligen känna oss ganska säkra på att tiden nog är över när man kunde få 2,0 på 69 rätt på kvant. De senaste fyra proven har 2,0 gränsen-legat på 73, 73, 71 och 73. Det är ganska troligt att nivån kommer att ligga runt 73 även till detta provet. Om kvantnormeringen närmar sig den högre verbala normeringen ytterligare kan man även tänka sig att gränsen för 2,0 på kvant hamnar på 74 poäng för första gången. Det är dock svårt att tänka sig att nivån skulle höjas mer än så – eftersom nivån för kvant nu är närmare den verbala nivån än tidigare så är det mycket orealistiskt att tänka sig ett nytt språng av den typ som skedde hösten 2014.

Verbala nivåerna har legat mer stabilt över tid, men fluktuerar från år till år

När det gäller den verbala delen så har antalet rätt höjts en aning på de högsta nivåerna även här, men inte alls lika drastiskt som på kvant då gränserna för den verbala normeringen redan från början har varit högre. Här kan vi därför känna oss ännu mer säkra på att årets normering knappast kommer att förändras mycket jämfört med de senaste proven. Dippen i den verbala normeringen vid våren 2012 berodde på att fyra ord ströks då de läckt online redan innan provet började (således kunde man bara få högst 76 poäng på den verbala delen den gången). Verbala kurvan är alltså ännu stabilare än vad grafen indikerar.

Optimisten kan tänka att det finns en chans för lite enklare normering på nivåerna upp till 1,8, eftersom de tog ett skutt uppåt i våras. Dessförinnan hade gränserna tagit ett skutt nedåt mellan hösten 2015 och våren 2016, som vi kan se i grafen. Tankar av det här slaget är dock bara gissningar. Vi förutspådde dock efter förra provet hårdare normering för verbala delens resultat mellan 1,7 och 0,6 och fick definitivt rätt när det gällde det, så det kanske ligger något i det.

Kan jakten efter fuskarna påverka normeringstabellerna?

Den optimistiskt lagde kan hoppas på att det nya upplägget för att stävja fusk – där provfrågorna på det sista provpasset utan förvarning hade lagts i olika ordning beroende på var man skrev – kan få som följd att många fuskare åker fast och att normeringsgränserna för de högsta resultaten därför sänks. En sådan förhoppning är inte helt orealistisk i och med att det är så få personer som skriver de allra högsta resultaten (bara en promille, eller 50-60 personer, skriver 2,00) och att vi vet att fusk har förekommit systematiskt på provet (se HPAkademins presentation av vad vi vet här). Samtidigt åkte ett fyrtiotal fuskare fast redan i våras, utan att normeringstabellerna för den skull påverkades på något tydligt vis.

Om det fyrtiotalet personer bara var toppen av ett isberg, och om fuskligorna inte lyckades hantera omkastandet av uppgifterna, är det för den skull inte otänkbart att ännu fler åker fast nu och att det därför kommer en effekt. Det är svårt att bedöma hur sannolikt eller osannolikt det är, men det är absolut bäst att inte hoppas på för mycket.

Och som sagt: räkna absolut inte med att det blir någon påverkan. För att det ska bli någon effekt måste det ha varit väldigt många som fuskade och som åkte dit.

 

normering-hosten-2016-kvant

normering-hosten-2016-verbal

När kommer det riktiga resultatet?

Ditt riktiga, normerade resultat kommer 28 november, men normeringstabellerna ska släppas några dagar tidigare, den 23 november. Nu håller vi tummarna för en lätt normering!

Vill du veta ännu mer om normeringsgränserna och hur de har förändrats kan du kolla in inlägget vi skrev om detta i våras eller UHRs officiella sida: Efter provet

HPAkademins webbkurs

Om du redan nu vet med dig att du inte kommer nå ditt önskade resultat så rekommenderar vi naturligtvis att du köper vår fina webbkurs!

HPAkademin överklagar facit

överklaga högskoleprovet

För en stund sedan släpptes äntligen ett officiellt facit till höstens högskoleprov. I jämförelse med det facit HPAkademin konstruerade och släppte redan under provdagen är det bara bedömningen av en uppgift som skiljer sig åt: uppgift 39 på provpass 2. Vi på HPAkademin ställer oss frågande till hur provkonstruktörerna har resonerat kring denna uppgift och anser att även svarsalternativ C – på grund av oklarheterna – bör bedömas som korrekt. HP-coachen Erik Sundblom har framför detta till provkonstruktörerna och vi delar med oss av hans mejl nedan. 

från: Erik Sundblom <[email protected]>
till: [email protected]
datum: 2 november 2016 14:03
ämne: Facit till högskoleprovet
skickat från: hpakademin.se

Hej!

Jag skriver till er med anledning av bedömningen av det andra provpassets trettionionde uppgift på högskoleprovet i lördags. Det rör sig om den engelskspråkiga notistexten ”Groups” och enligt det facit som nyss har släppts har ni bedömt att svarsalternativ D ska vara det korrekta. Jag undrar hur ni har kommit fram till att svarsalternativ D besvarar frågan på ett bättre sätt än vad svarsalternativ C gör. Nedan följer texten i dess helhet, inklusive fråga och svarsalternativ.

Groups
Just because a group is full of intelligent individuals does not mean the group as a whole will necessarily be smart. But having more women does, according to a new study. The researchers found that a group’s collective intelligence is affected not by individual intelligence but by social sensitivity and the ability to make inferences – skills women are more likely to possess than men.

Question
39. What is the main point in this text?

A Women in general are more intelligent than men.
B Successful groups require intelligent men.
C Women seem to appreciate group work better than men.
D Intelligent groups consist of people with mixed abilities.

I mina ögon stämmer C väl överens med textens faktiska innehåll, dess fokus och dess påståenden. Studien har alltså visat att en grupps samlade intelligens påverkas av gruppmedlemmarnas ”social sensitivity and the ability to make inferences” och texten konstaterar och betonar att kvinnor i högre utsträckning än män besitter dessa förmågor. Det framgår alltså att de nämnda förmågorna är avgörande för att grupparbetet ska fungera på ett sådant vis att gruppen kan betecknas som intelligent, och det framgår att kvinnor i högre utsträckning än män har dessa förmågor. Kvinnor är alltså i detta avgörande hänseende, tack vare de nämnda förmågorna, bättre på att förstå hur de ska genomföra grupparbete på ett bra vis. Orden ”to appreciate […] better” tolkar jag som just att förstå bättre, eller att bättre uppfatta innebörden av, vilket alltså stämmer överens med kvinnornas generella förmågor och deras – i enlighet med dessa förmågor – positiva agerande och beteende i gruppen. Denna tolkning av ordet ”appreciate” borde vara okontroversiell och finner stöd i alla ordböcker jag konsulterat, exempelvis Merriam-Webster:
http://www.merriam-webster.com/dictionary/appreciate

Svarsalternativ D betonar gruppsammansättningen, vilket texten också handlar om – så långt är det inga konstigheter. Av texten kan man dra den uppenbara slutsatsen att en högre andel kvinnor generellt sett höjer gruppens intelligens. Gruppsammansättningen, i form av andel kvinnor, är alltså på detta vis avgörande, men D betonar inte värdet i kvinnors deltagande utan innehåller istället den vaga formuleringen om ”people with mixed abilities”. Vilka förmågorna medlemmarna i en intelligent grupp behöver ha är tydligt angivna i texten: ”social sensitivity and the ability to make inferences”. Det är alltså dessa specifika och tydligt definierade förmågor som gruppmedlemmarna enligt texten ska besitta (och som kvinnor i högre utsträckning besitter), inte ”mixed abilitites”. Jag kan inte utläsa av texten att blandningen av förmågor på något vis ska vara betydande. Istället är det just de nämnda förmågorna som är betydelsefulla. Det framgår inte ens att de nämnda förmågorna i kombination, eller blandning, med andra förmågor är det som gör gruppen bättre. Så vitt jag kan utläsa av texten finns det ingen anledning till att det inte skulle vara mest fördelaktigt om alla gruppmedlemmarna hade just dessa förmågor.

Sammantaget anser alltså jag att svarsalternativ C på ett godtagbart vis besvarar frågan och att svarsalternativ D besvarar frågan på ett mer svajigt och oklart sätt. Jag efterfrågar härmed en motivation till att svarsalternativ C trots detta bedöms som felaktigt och jag ser fram emot att få veta hur ni har resonerat kring uppgiften.

Jag kan avslutningsvis tillägga att jag är medarbetare på HPAkademin, ett företag som hjälper personer att plugga för att höja sina högskoleprovsresultat. Vi på företaget är alla överens om den tolkning av texten och svarsalternativen som jag har redogjort för ovan. Eftersom vi alla har skrivit 2,0 på provet och har hjälpt otaliga elever förbättra sitt resultat på det, anser vi oss ha mycket god inblick i provets och de olika uppgiftstypernas upplägg och karaktär. Med detta i åtanke är vi extra förbryllade över att den tolkning vi har gjort av uppgiften skiljer sig så från den tolkning ni provkonstruktörer har gjort.


Bästa hälsningar
Erik Sundblom
HP-Coach
HPAkademin