Normering högskoleprovet hösten 2016 skulle komma imorgon men verkar ha släppts av UHR redan nu.
Vi har jämfört normeringstabellerna med tidigare tabeller och det finns ingen gammal normeringstabell som är likadan, därför antar vi att UHR helt enkelt råkat släppa den i förtid.
Update: Den normeringstabellen som råkade släppas igår var rätt. Tabellen som de släppte officiellt idag är samma som vi postade igår. Den som står här nedan
Direktlänk till UHR där dessa tabeller hittats: https://studera.nu/hogskoleprov/fpn/normeringstabeller-varen-2016/
Jämförelse med tidigare normeringar för högskoleprovet
När det gäller kvant så är den för de flesta poängnivåerna lite lättare än förra årets som ju var rekordhög
För verbala delen så är poängen under 1,0 klart lättare än förra provets normering. mellan 1,0 och 1,7 är den dock tuffare
HPAkademins webbkurs
Om du inte fick ditt önskade resultat så rekommenderar vi att du köper vår fina webbkurs!
Vi arbetar kontinuerligt på att göra vår webbkurs så bra som möjligt, och vi vill att ni ska kunna följa utvecklingen. Framöver kommer vi därför regelbundet att lägga upp ändringsloggar för webbkursen, både här på bloggen och inne i själva kursen. Undrar du något eller har en idé på någon funktion du skulle vilja se i webbkursen? Tveka i så fall inte att höra av dig till info@hpakademin.se!
Sammanfattning
Under den föregående veckan skapade vi detta system för ändringsloggar, publicerade textlösningar för 3 provpass och arbetade bakom kulisserna med implementeringen av höstens prov från den 29/10. Det är vår avsikt att publicera detta prov under innevarande vecka.
Detaljerad ändringslogg 2016-11-12 – HP-simulator, Förbättring av innehåll: Förbättrat textlösningen till 2012-10-27 PP2 F37 efter feedback från elev
2016-11-11 – HP-simulator, Nytt innehåll: Textlösningar till VT13 PP3
2016-11-10 – HP-simulator, Nytt innehåll: Textlösningar till HT11 PP5
2016-11-10 – HP-simulator, Nytt innehåll: Textlösningar till VT14 PP5 2016-11-10 – Övrigt, Nytt innehåll: Lade till ändringslogg
På väg inom kort
HP-simulator, Förberedelse inför implementering av HT16
HP-simulator, Textlösningar till HT16 PP2
HP-simulator, Textlösningar till HT16 PP3
Här kommer ett nytt blogginlägg i vår lilla följetong om den kontroversiella bedömningen av uppgift 39 från provpass 2 på höstens högskoleprov. De tidigare två inläggen om detta kan du läsa här: HPAkademin överklagar facit Debatten fortsätter
Vi har fått ett nytt svar från Liss Kerstin Sylvén, som är provansvarig för ELF-delen. Tyvärr har Sylvén inte bemött de invändningar som HPAkademins Erik Sundblom har framfört. Som tidigare fortsätter vi att visa upp hela korrespondensen här på bloggen.
Vi på HPAkademin får tyvärr alltmer bilden av att provkonstruktörerna, med Liss Kerstin Sylvén som talesperson, har låst fast sig i sin bedömning och inte är intresserade av att bemöta de konkreta invändningarna som vi gärna velat ha svar på. Om våra invändningar skulle vara felaktiga så skulle vi gärna vilja veta varför. Vi misstänker ganska tydligt att det är just ordet ”appreciate” som ställt till det och att ordets dubbla betydelser har inneburit att den giltiga men lite mer ovanliga betydelsen ”förstår” gjort att det svaret som är ”mest rätt” svaret skiftat från D till C. Iallafall enligt vår mening.
Vi vet att reaktionerna mot den officella bedömningen av uppgift 39 har varit starka – många har hört av sig till oss efter att facit släpptes – och man kan därför föreställa sig att många kritiska mejl har strömmat in. Detta gör ju förstås att UHR säkert har problem att läsa alla mail. Men om det nu är så att lika många invänt till UHR som till oss hade man ju så klart önskat man så klart att provansvariga hade tagit emot dessa kritiska reaktioner och tänkt till ordentligt. Av de standardsvar vi fått verkar det dock tyvärr inte ha hänt. Vi svävar iallafall i ovetande hur de tänkt då de inte bemöter våra argument.
Provkonstruktörernas auktoritet är dock självklar och deras bedömning kan därför inte rubbas om de själva vägrar omvärdera den. Därför är hoppet att facit ska ändras (så att både C och D godkänns, eller så att uppgiften helt enkelt stryks) nu mycket litet.
Lärdomen av denna tråkiga situation kan sägas vara att det inte går att komma ifrån att det kan finnas ett visst mått av subjektivitet i bedömningen av högskoleprovets verbala delar. Den som vill uppnå ett visst resultat på provet ska därför helst inte förlita sig på att ligga på gränsen, utan istället se till att plugga upp sin förmåga med en sådan marginal att man får det resultat man behöver utan att behöva förlita sig på enstaka poäng. Provkonstruktörernas behandling av denna kontrovers är provocerande i sig, men om ens utbildning står och faller på något enstaka poäng kan en problematisk bedömning av den här typen vara direkt förödande.
Med det sagt, här kommer Sylvéns och Sundbloms nya mejlväxling:
från:
elf ped gu se<elf@ped.gu.se>
till:
Erik Sundblom <erik.sundblom@hpakademin.se>
datum:
4 november 2016 16:46
ämne:
SV: Facit till högskoleprovet
skickat från:
ped.gu.se
Hej igen,
Texten handlar om groups. Texten säger Just because a group is full of intelligent individuals does not mean the group as a whole will necessarily be smart, och vidare, researchers found that a group’s collective intelligence is affected. I svarsalternativ C står Women seem to appreciate group work better than men. Group work (som enligt Merriam-Webster Dictionary är: a technique within the field of social work wherein various groups (as educational and recreational) are guided by an agency leader to more effective personal adjustment and community participation, alltså arbetssättet grupparbete, nämns över huvud taget inte i texten.
I texten står att women are more likely than men to possess skills such as social sensitivity and the ability to make inferences, men det står ingenting om att de därmed skulle appreciate group work better than men.
I svarsalternativet står att Women seem to appreciate group work. Det finns ingenting i texten som stöder påståendet att kvinnor i högre grad än män uppskattar grupparbete.
I svarsalternativet står ...better than men. Det finns ingen sådan antydan i texten, och det görs ingen jämförelse mellan könen i detta avseende.
Sammantaget finns inget stöd för alternativ C i texten. Anledningarna till att D är det bästa alternativet som svar på frågan What is the main point in this text? har jag redogjort för i mitt tidigare mail.
Med vänlig hälsning,
Liss Kerstin Sylvén
Provansvarig ELF
från:
Erik Sundblom<erik.sundblom@hpakademin.se>
till:
elf ped gu se <elf@ped.gu.se>
datum:
8 november 2016 23:22
ämne:
Re: Facit till högskoleprovet
skickat från:
hpakademin.se
Hej igen!
Tack för att du fortsätter att försöka besvara mina undringar. Att du bara skickar ut detta kortfattade och ofullständiga svar till mig och andra som överklagar är dock synd. Du har återigen lämnat mina invändningar okommenterade och därför är jag fortfarande förbryllad över hur ni har resonerat.
Jag hänvisar återigen till de tre huvudpoänger jag sammanställde på ett väldigt tydligt sätt i toppen av mitt förra mejl:
1. Inget i texten pekar på att “mixed abilities” fungerar bra i en intelligent grupp. Istället nämns specifika förmågor, som kvinnor generellt sett har i högre utsträckning än män.
2. Appreciate kan översättas som “förstå”, och inte bara som “uppskatta”, och då finns det inget i texten som motsäger svarsalternativ C.
3. Textens “main point” stämmer överens med svarsalternativ C och blir inte minst tydlig i textens två första, sammanhörande meningar.
Punkt 1 upplever jag som avgörande för att svarsalternativ D inte helt stämmer överens med texten, utan att det finns en tydlig diskrepans. Detta har jag redogjort för i mina tidigare mejl.
Punkt 2 är nog den springande punkten, och i ditt senaste mail översätter du fortfarande appreciate endast som ”uppskattar”. Att appreciate de facto kan översättas även som ”förstå” eller ”greppa innebörden i” öppnar upp för att svarsalternativ C definitivt kan tolkas på ett helt annat sätt och därmed stämma väl överens med texten.
Punkt 3 betonar att svarsalternativ C matchar texten även sett till hur texten är uppbyggd och sett till vilket fokus texten har. Detta är naturligtvis betydelsefullt med tanke på hur frågan formulerades. Jag resonerade utförligt kring detta i mitt föregående mejl och hänvisar därför till det.
Den nya poäng du lyfter i ditt mejl är alltså att texten handlar om ”groups” och inte om ”group work” (som är det begrepp som finns med i svarsalternativ C). Jag är öppen för att denna aspekt kan vara värd att diskutera, men det torde vara uppenbart att smarta ”grupper” och ”grupparbete” är begrepp som inte är väsensskilda utan tvärtom hör tätt ihop. Annars är jag intresserad av att höra vad du menar att dessa smarta grupper ägnar sig åt, om det överhuvudtaget inte är någon form av grupparbete?
—
Bästa hälsningar
Erik Sundblom
HP-Coach
Arithmetic App Info
Hej! Du kan läsa här nedan hur huvudräkningstränaren fungerar och varför den är så effektiv för dig att träna upp din snabbhet på kvantdelen. Men för att använda huvudräkningstränaren behöver du köpa webbkursen. Det kan du göra här: Webbkurs
Huvudräkningstränaren – Bli snabbare och säkrare på kvantdelen
I huvudräkningstränaren kan du träna på våra smarta metodiker för huvudräkning. Om du förbättrar din snabbhet på att göra uträkningar så kan du snabba upp dig otroligt på kvantdelen.
Du blir dock inte bara snabbare utan även säkrare. I kvantuppgifterna blandas ju moment av att du ska tänka på regler och sen använda dem för att räkna ut tal. Om du låser dig och blir frustrerad i uträkningsmomenten så tappar du fokus och det blir lätt att tappa bort var man var i uppgiften. Undvik det genom att nöta huvudräkning i huvudräkningstränaren.
Du kan träna på de olika räkneoperationerna: Addition, subtraktion, multiplikation och division. Men du kan även träna på mer komplexa uppgifter som t.ex. bråkreglerna och algebra där du löser fram x.
De olika svårighetsgraderna
Vi har tre olika nivåer av uppgifter inom de olika huvudräkningsoperationerna. Uppvärmnings-, normal- och överkursnivå. När du väljer en nivå och trycker starta så kör du sedan i 2 minuter och får ett hastighetsbetyg som bygger på hur många rätt svar du fått. Det betyget går mellan ”inte bra alls”, ”inte bra”, ”OK”, ”Bra” och ”Väldigt bra”.
En rekommendation vi har till alla är att köra ganska mycket huvudräkning tills du når ”väldigt bra”. Om du når dit så kan du sen köra några minuter om dagen bara för att upprätthålla den snabbheten. Tänk på att du får värde av att träna ytterligare huvudräkning även om du är snabb, eftersom du sänker den mentala kostnaden av att hantera siffror och det gör att du kan fokusera ytterligare på andra aspekter i högskoleprovsuppgifterna.
Uppvärmningsnivån är för att du ska komma igång, denna nivå ska kännas väldigt lätt. Om den känns klurig så kör den några gånger tills du känner dig bekväm med den.
Normalnivån är den nivå som du mest ska träna upp din hastighet för. Den motsvarar den typen av uträkningar som vi bedömer att du får mest värde på högskoleprovet av att bli snabb på.
Överkursnivån är som du hör på namnet lite överkurs. Det är jättebra att bli så bra på huvudräkning att du kan göra dessa uppgifter utan att skriva ner dem, men de är ganska tuffa och på själva högskoleprovet skulle du nog kunnat lösa dem genom att avrunda eller ställa upp dem. Det är dock jättebra träning att bli bekväm med dessa uppgifter också. Då kommer du att tycka att ”normala” uppgifter är buslätta!
Börja med uppvärmningsnivån men gå snabbt vidare och bli riktigt vass på normalnivån. Testa gärna även en del på överkursnivåerna, men ditt fokus ska ligga på att träna på normalnivåerna
Du ska träna på att lösa huvudräkningsuppgifterna med rätt metodik: Du lär dig den genom att gå igenom huvudräkningskursen.
Poänggränser för normalnivån:
Det här är gränserna vi har satt för de olika räknesätten i huvudräkningsappen. Använd gärna dessa som delmål när du sitter och övar med appen så kommer du se hur du bockar av de olika räknesätten och förbättrar ditt resultat med tiden!
Addition Inte bra: 4-7
OK: 8-11
Bra: 12-15
Väldigt bra: 16+
Subtraktion Inte bra: 3-5
OK: 6-9
Bra: 10-13
Väldigt bra: 14+
Multiplikation
Inte bra: 26-49 OK: 50-60 Bra: 61-74
Väldigt bra: 75+
Division
Inte bra: 4-6
OK: 7-10
Bra: 11-13
Väldigt bra: 14+
Procent
Inte bra: 7-13
OK: 14-20
Bra: 21-29
Väldigt bra: 30+
Bråkräkning
Inte bra: 4-7
OK: 8-11
Bra: 12-15
Väldigt bra: 16+
Algebra 1
Inte bra: 4-5
OK: 6-7
Bra: 8-9
Väldigt bra: 10+
Algebra bråk
Inte bra: 3-4
OK: 5-6
Bra: 7-8
Väldigt bra: 9+
Flashcard App Info
Hej! Du kan läsa här nedan hur flashcardsen fungerar och varför de är så effektiva för att lära sig nya ord. Men för att använda flashcardsen behöver du köpa webbkursen. Det kan du göra här: Webbkurs
Välkommen till HPAkademins flashcard tränare!
Här kan du bygga upp din vokabulär genom att träna på svåra ord.
Svåra ord är inte bara bra för ORD delen, utan du kommer förbättra din poäng väsentligt även på MEK, och till och med på LÄS.
Metoden som vi använder för att lära ut ord kallas för att man tränar sitt ”recall”. Forskning har visat att den effektivaste metoden att träna på ord är just att man tränar på sitt ”recall”.
Videoförklaring för hur flashcards fungerar
Läs absolut igenom textförklaringen om hur flashcards fungerar också!
Textförklaring – Hur flashcards fungerar
Du får se ett ord eller en mening och ska själv försöka tänka ut vad det betyder.
Du går inte vidare förrän du antingen kommit på vad ordet betyder och kan uttrycka det till dig själv, eller erkänner för dig själv att du inte kan ordet.
Här måste du vara ärlig med dig själv. Antingen kommer du på ordet eller så gör du inte det. Om du inte kan förklara vad ordet betyder så kan du inte ordet tillräckligt bra. Det är bra att tala högt till dig själv om du har möjlighet.
Du klickar sedan på ”VISA SVAR” för att se förklaringen till ordet.
När du sett förklaringen så ska du välja ett av fyra val på hur bra du kunde ordet.
IGEN: Väljer du om du inte kunde ordet, ordet läggs då i slutet på dagens kort så du får chansen att besvara det igen idag. Du ska välja IGEN tills du faktiskt kommer på ordets betydelse utan att behöva se förklaringen.
SVÅR: Väljer du om du kunde ordet litegrann men du missade viktiga aspekter av det och känner att du vill få tillbaka kortet ganska snart för att kunna repetera det.
OK: Väljer du om du klarade av ordet men du var tvungen att fundera rätt länge på det och du kände dig osäker på att det faktiskt var rätt.
LÄTT: Väljer du om du kunde ordet och du känner dig säker på ordets betydelse.
Hur långt fram korten skickas
Notera beskrivningen på knapparna. (0 dag), (1 dag), (2 dag), (4 dag). Det visar hur lång tid det kommer att ta innan kortet kommer upp igen för repetition. Du kan förstås använda det också när du funderar på vilket val du ska göra. De kommer att ändras allt eftersom du repeterat kortet flera gånger. Om du tryckt ”LÄTT” några gånger så kommer valet ”LÄTT” att stegvis öka antalet dagar tills du behöver repetera kortet igen.
Gå inte vidare förrän du försökt förstå ordet
Om du inte kom på vad ordet betyder så ska du lägga en del tid på att lära dig ordet. Gå inte vidare förrän du känner att du fattat, utan lägg tid på att memorera och smälta förklaring/synonymer/exempelmeningar. Det är absolut bra att även googla på ordet om det är helt nytt för dig. Du får en länk i varje kort som automatiskt öppnar en ny flik med ordet googlat.
Du kommer att få 20 nya ord varje dag. Så om du gör klart alla orden varje dag så kommer du att bygga upp din vokabulär ganska snabbt.
Du kommer också att bygga upp antalet ord som du repeterar ganska snabbt. Kom ihåg att du trycker LÄTT för att orden faktiskt ska skickas en bit framåt i framtiden. Så om du kunde ordet väl så ska du också trycka LÄTT, annars kommer du att behöva i onödan repetera ordet snart igen.
Du kommer att behöva trycka IGEN ett antal gånger på vissa ord. Det är helt ok. Du behöver repetera vissa ord många gånger innan de sätter sig.
Se till att göra alla dina kort varje dag, så kommer du över tid att ha lärt dig en massa väldigt relevanta ord och uttryck för högskoleprovet.