UHR verkar inte extremt intresserade av att omvärdera fråga 39

giphy

Här kommer ett nytt blogginlägg i vår lilla följetong om den kontroversiella bedömningen av uppgift 39 från provpass 2 på höstens högskoleprov. De tidigare två inläggen om detta kan du läsa här: 
HPAkademin överklagar facit
Debatten fortsätter

Vi har fått ett nytt svar från Liss Kerstin Sylvén, som är provansvarig för ELF-delen. Tyvärr har Sylvén inte bemött de invändningar som HPAkademins Erik Sundblom har framfört. Som tidigare fortsätter vi att visa upp hela korrespondensen här på bloggen. 

Vi på HPAkademin får tyvärr alltmer bilden av att provkonstruktörerna, med Liss Kerstin Sylvén som talesperson, har låst fast sig i sin bedömning och inte är intresserade av att bemöta de konkreta invändningarna som vi gärna velat ha svar på. Om våra invändningar skulle vara felaktiga så skulle vi gärna vilja veta varför. Vi misstänker ganska tydligt att det är just ordet ”appreciate” som ställt till det och att ordets dubbla betydelser har inneburit att den giltiga men lite mer ovanliga betydelsen ”förstår” gjort att det svaret som är ”mest rätt” svaret skiftat från D till C. Iallafall enligt vår mening. 

Vi vet att reaktionerna mot den officella bedömningen av uppgift 39 har varit starka – många har hört av sig till oss efter att facit släpptes – och man kan därför föreställa sig att många kritiska mejl har strömmat in. Detta gör ju förstås att UHR säkert har problem att läsa alla mail. Men om det nu är så att lika många invänt till UHR som till oss hade man ju så klart önskat  man så klart att provansvariga hade tagit emot dessa kritiska reaktioner och tänkt till ordentligt. Av de standardsvar vi fått verkar det dock tyvärr inte ha hänt. Vi svävar iallafall i ovetande hur de tänkt då de inte bemöter våra argument.

Provkonstruktörernas auktoritet är dock självklar och deras bedömning kan därför inte rubbas om de själva vägrar omvärdera den. Därför är hoppet att facit ska ändras (så att både C och D godkänns, eller så att uppgiften helt enkelt stryks) nu mycket litet.

Lärdomen av denna tråkiga situation kan sägas vara att det inte går att komma ifrån att det kan finnas ett visst mått av subjektivitet i bedömningen av högskoleprovets verbala delar. Den som vill uppnå ett visst resultat på provet ska därför helst inte förlita sig på att ligga på gränsen, utan istället se till att plugga upp sin förmåga med en sådan marginal att man får det resultat man behöver utan att behöva förlita sig på enstaka poäng. Provkonstruktörernas behandling av denna kontrovers är provocerande i sig, men om ens utbildning står och faller på något enstaka poäng kan en problematisk bedömning av den här typen vara direkt förödande. 

Med det sagt, här kommer Sylvéns och Sundbloms nya mejlväxling:

 

från: elf ped gu se <[email protected]>
till: Erik Sundblom <[email protected]>
datum: 4 november 2016 16:46
ämne: SV: Facit till högskoleprovet
skickat från: ped.gu.se

Hej igen,

Texten handlar om groups. Texten säger Just because a group is full of intelligent individuals does not mean the group as a whole will necessarily be smart, och vidare, researchers found that a group’s collective intelligence is affected. I svarsalternativ C står Women seem to appreciate group work better than men. Group work (som enligt Merriam-Webster Dictionary är: a technique within the field of social work wherein various groups (as educational and recreational) are guided by an agency leader to more effective personal adjustment and community participation, alltså arbetssättet grupparbete, nämns över huvud taget inte i texten.

I texten står att women are more likely than men to possess skills such as social sensitivity and the ability to make inferences, men det står ingenting om att de därmed skulle appreciate group work better than men.

I svarsalternativet står att Women seem to appreciate group work. Det finns ingenting i texten som stöder påståendet att kvinnor i högre grad än män uppskattar grupparbete.

I svarsalternativet står ...better than men. Det finns ingen sådan antydan i texten, och det görs ingen jämförelse mellan könen i detta avseende.

Sammantaget finns inget stöd för alternativ C i texten. Anledningarna till att D är det bästa alternativet som svar på frågan What is the main point in this text? har jag redogjort för i mitt tidigare mail.

Med vänlig hälsning,
Liss Kerstin Sylvén
Provansvarig ELF

 

från: Erik Sundblom <[email protected]>
till: elf ped gu se <[email protected]>
datum: 8 november 2016 23:22
ämne: Re: Facit till högskoleprovet
skickat från: hpakademin.se
Hej igen!
Tack för att du fortsätter att försöka besvara mina undringar. Att du bara skickar ut detta kortfattade och ofullständiga svar till mig och andra som överklagar är dock synd. Du har återigen lämnat mina invändningar okommenterade och därför är jag fortfarande förbryllad över hur ni har resonerat.
Jag hänvisar återigen till de tre huvudpoänger jag sammanställde på ett väldigt tydligt sätt i toppen av mitt förra mejl:
1. Inget i texten pekar på att “mixed abilities” fungerar bra i en intelligent grupp. Istället nämns specifika förmågor, som kvinnor generellt sett har i högre utsträckning än män.
2. Appreciate kan översättas som “förstå”, och inte bara som “uppskatta”, och då finns det inget i texten som motsäger svarsalternativ C.
3. Textens “main point” stämmer överens med svarsalternativ C och blir inte minst tydlig i textens två första, sammanhörande meningar.
Punkt 1 upplever jag som avgörande för att svarsalternativ D inte helt stämmer överens med texten, utan att det finns en tydlig diskrepans. Detta har jag redogjort för i mina tidigare mejl.
Punkt 2 är nog den springande punkten, och i ditt senaste mail översätter du fortfarande appreciate endast som ”uppskattar”. Att appreciate de facto kan översättas även som ”förstå” eller ”greppa innebörden i” öppnar upp för att svarsalternativ C definitivt kan tolkas på ett helt annat sätt och därmed stämma väl överens med texten.
Punkt 3 betonar att svarsalternativ C matchar texten även sett till hur texten är uppbyggd och sett till vilket fokus texten har. Detta är naturligtvis betydelsefullt med tanke på hur frågan formulerades. Jag resonerade utförligt kring detta i mitt föregående mejl och hänvisar därför till det.
Den nya poäng du lyfter i ditt mejl är alltså att texten handlar om ”groups” och inte om ”group work” (som är det begrepp som finns med i svarsalternativ C). Jag är öppen för att denna aspekt kan vara värd att diskutera, men det torde vara uppenbart att smarta ”grupper” och ”grupparbete” är begrepp som inte är väsensskilda utan tvärtom hör tätt ihop. Annars är jag intresserad av att höra vad du menar att dessa smarta grupper ägnar sig åt, om det överhuvudtaget inte är någon form av grupparbete?
Bästa hälsningar
Erik Sundblom
HP-Coach

6 svar till “UHR verkar inte extremt intresserade av att omvärdera fråga 39”

  1. Detgoront skriver:

    C pratar om grupparbete. Texten pratar om grupper.

    • Johan Ström Senior HP-Expert skriver:

      Hej!

      Ja det har du rätt i. Det skulle absolut kunna ligga någon form av skillnad där i att en grupp kan vara intelligent utan att egentligen göra något arbete. Dock så är koncepten rätt nära iochmed att intelligens av en grupp syftar ju till hur intelligent man är på att lösa en uppgift. Hur annars skulle man mäta hur intelligent gruppen är om det inte är att man är bättre eller sämre på att lösa en uppgift? Om man kollar på själva studien och artikeln som texten kommer ifrån så syftar man definitivt på hur intelligent en grupp är på att lösa en uppgift i den: https://www.sciencedaily.com/releases/2010/09/100930143339.htm

  2. Jonatan skriver:

    Tack för ert engagemang! Håller helt med er, och svarade tyvärr själv ”fel” på denna uppgift. För mig är denna poäng som tur är inte särskilt viktig, men vet flera som verkligen hade uppskattat den! Borde trots allt spela roll att så många engagerat sig i just denna frågan, svårt att tro att det hör till vanligheterna.
    Fortsätt kämpa, än är det inte för sent! /Jonatan

    • Johan Ström Senior HP-Expert skriver:

      Tack för de varma orden! Vi får se vad som händer i slutändan!

      Bästa hälsningar
      Johan, VD HPAKademin

  3. Samuel Johansson skriver:

    Stor elogé till er som tar er tid att ifrågasätta och, i förlängningen, kanske till och med förbättra högskoleprovet. Jag gick själv tillbaka och ändrade från D till C under provet och resonerade ungefär på samma sätt som er. Tyvärr blev den ändringen mitt enda fel på ELF, LÄS och ORD på alla provdelar (jag fick 2 fel på MEK) men för normeringen lär detta inte spela någon roll för mig som tur är!

    Kan se flera anledningar till att facit inte kommer att korrigeras även om jag anser att ert resonemang är helt korrekt. Har någon liknande korrigering någonsin gjorts på ett högskoleprov?

    • Johan Ström Senior HP-Expert skriver:

      Tack så mycket för dina fina ord Samuel! Vi kan heller inte hitta att UHR någonsin ändrat facit på just detta sättet, någon gång har de korrigerat ett matteuppgift som blev fel men där är det ju lite lättare att objektivt argumentera för att det faktiskt blivit fel. Det är ju naturligtvis svårt att få allting 100% rätt och vi tycker ju att vi har rätt i detta fallet och att det är synd att UHR inte ens verkar vilja ta in våra argument och ge dem en objektiv bedömning. Tur att det inte leder till någon inverkan för dig men för de som kanske missar sin utbildning för vad vi uppfattar som en misstag från UHRs sida så är det ju förstås mycket tråkigt. Vi kommer att fortsätta försöka maila UHR tills de slutar svara (eller ger oss något annat än ett massutskickssvar) och vi får se vad våra invändningar leder till i slutändan men troligtvis ingenstans ¯\_(ツ)_/¯

      Bästa hälsningar
      Johan, VD HPAkademin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

error: Alert: Content is protected !!