Blogg

Webbkursen: Ändringslogg 2017-02-15 till 2017-04-16

2017-04-08 12.48.42

HPAkademins coacher analyserar högskoleprovet

 

Under upploppet till högskoleprovet så utvecklade vi en hel del nya funktioner i webbkursen. Såsom bland annat huvudräkningsappen som är vår nya funktion till webbkursen för att lära sig hantera tidspressen på kvantdelen. Vi vidareutvecklade även huvudräkningsappen så att den fungerar i mobilen samt registrerar poängen automatiskt till ditt konto. Vi lyckades även få in vårt första egenskapade högskoleprov. Veckorna framöver kommer det att trilla in en hel del nya egenskapade provpass då vi har det som vårt främsta fokus just nu! Efter högskoleprovet så la vi även in vårens högskoleprov med lösningar såklart!

Vad som är nytt

Ny funktion i HP-skills: Huvudräkningsappen. Åtta nya provpass i högskoleprovssimulatorn är inlagda. Ett antal frågor är tillagda till de olika kursavsnitten. Och ett antal delar har finputsats och förstärkts (ibland efter feedback från elever). Kom jättegärna med feedback! Vi förbättrar alla delar i webbkursen hela tiden men vi lägger speciellt fokus på de delar som våra elever vill att vi förbättrar!

Vad som läggs in snart – fler egenskapade provpass och vår egen ordträningsfunktion

Vi lägger ett speciellt fokus på våra egenskapade provpass nu. Det tog längre tid än vi hade hoppats att få in det första provet men nu har vi processen för att skapa provpass klar, så nu kommer vi att kunna producera fler provpass mycket snabbare, vi räknar med att kunna lägga ut ett helt prov (fyra provpass) ungefär varannan vecka, så om några månader kommer vi alltså att ha en hel del egenskapade provpass inlagda. Vi håller även på att utveckla vår egen ordträningsapp till webbkursen och den kommer förhoppningsvis vara klar inom några veckor!

Detaljerad ändringslogg

2017-02-15 – Matematiska förkunskaper – Förbättring av innehåll – Korrigerat några mindre fel i kursen om trianglar
2017-02-15 – Matematiska förkunskaper – Förbättring av innehåll – Korrigerat några mindre fel i frågorna om likformighet för trianglar
2017-02-19 – Matematiska förkunskaper – Nytt innehåll – Skapat frågor till kursen om räta linjens ekvation
2017-02-21 – Matematiska förkunskaper – Förbättring av innehåll – Korrigerat några mindre fel i frågorna om sannolikhet
2017-02-22 – Matematiska förkunskaper – Nytt innehåll – Skapat frågor till kurs om volym
2017-03-02 – Matematiska förkunskaper – Förbättring av innehåll – Utökat kursen om koordinatsystem
2017-03-09 – HP-simulator – Förbättring av innehåll – Förbättrat lösningsförslaget till 2014-10-26 PP5 F14 efter feedback från elev
2017-03-13 – HP-simulator – Nytt innehåll – Lade till textlösningar till HT13 PP1
2017-03-16 – Matematiska förkunskaper – Förbättring av innehåll – Mindre förbättringar av kursen om sannolikhet
2017-03-19 – HP-skills – Nytt innehåll – Nya huvudräkningsappen publicerad
2017-03-21 – HP-skills – Förbättring av innehåll – Buggfixar huvudräkningsappen, funkar nu på mac och mobiler
2017-03-22 – HP-skills – Förbättring av innehåll – Huvudräkningsappen Förbättrat system för att se sina scores, förbättringar med poänghanteringen
2017-03-22 – HP-simulator – Nytt innehåll – Egenskapat prov inlagt med lösningar
2017-03-27 – HP-simulator – Förbättring av innehåll – Förbättrat lösningsförslaget till 2015-03-28 PP2 F27 efter feedback från elev
2017-04-03 – HP-simulator – Förbättring av innehåll – Förbättrat lösningsförslaget till 2015-03-28 PP2 F22 efter feedback från elev
2017-04-03 – HP-simulator – Nytt innehåll – Lagt in vårens provs provpass 1 med lösningar
2017-04-03 – HP-simulator – Nytt innehåll – Lagt in vårens provs provpass 3 med lösningar
2017-04-03 – HP-simulator – Nytt innehåll – Lagt in vårens provs provpass 4 med lösningar
2017-04-03 – HP-simulator – Nytt innehåll – Lagt in vårens provs provpass 5 med lösningar
2017-04-07 – Matematiska förkunskaper – Förbättring av innehåll – Förbättrat kapitelfrågor till kurser om likformighet, trianglar och index

Regeringen vill införa nya regler för högskoleprovet och antagningen till högskolan

DSC_0024.NEF

Gör högskoleprovet nu! Det kommer att bli väldigt mycket tuffare när de nya reglerna träder i kraft

Publicerat 11 apr 2017

Regeringen har gjort en utredning om förändringar i antagningssystemet för högskolan. Förslagen som finns i denna utredning kommer leda till att det blir extremt mycket svårare att komma in på högskolan för de som inte fick bra betyg i gymnasiet. Man vill nämligen bland annat sänka kvoterna för intag via högskoleprovet, helt ta bort möjligheten att plugga upp sina betyg och begränsa antalet gånger man kan skriva högskoleprovet.

Vi på HPAkademin är extremt kritiska till detta och har skrivit en replik till Jörgen Tholin som vi publicerar nedan. Vår rekommendation till alla som funderar på att göra högskoleprovet för att plugga vidare är att göra det nu nu nu och satsa hårt på att få ditt resultat så snart som möjligt, helst till höstens prov! Det kommer bara att bli svårare och svårare att komma in via högskoleprovet i framtiden.

Information om HPAkademins Intensivkurser

Information om HPAkademins Personliga coachning

Information om HPAkademins Webbkurs

 

Vår replik till utredare Jörgen Tholin

De förslag regeringens särskilde utredare Jörgen Tholin har presenterat gällande Högskoleprovets framtida position i antagningssystemet måste betraktas kritiskt. Högskoleprovet behövs och åtgärder som minskar dess betydelse kan få allvarliga konsekvenser för många människor. Provet fyller en mycket viktig funktion, som ett naturligt och tydligt komplement till gymnasiebetygen och en andra chans som uppmuntrar till livslångt lärande. Begränsningarna i Högskoleprovets roll kombinerat med avskaffandet av möjligheten att plugga upp betygen kommer att slå hårt mot möjligheten att plugga vidare för elever som inte får bra betyg redan i första året i gymnasiet.

Utredningen konstaterar att tydlighet i urvalssystemet är viktigt. Man presenterar också ett antal åtgärder som följdriktigt kommer att skapa tydlighet, som avskaffandet av meritpoängssystemet. Men när det kommer till Högskoleprovet har man tänkt helt fel. Provets styrka är just dess tydlighet och dess enkla, kristallklara koncept, som överbryggar de ofrånkomliga problemen kring betygsinflation, brist på likvärdighet mellan olika gymnasieskolor och kring gymnasiebetygens allmänna komplexitet. Alla skriver samma, nogsamt konstruerade prov och alla provresultat normeras likvärdigt. Lättare och tydligare kan det inte bli, och detta enkla koncept har släppt in mängder av människor till de utbildningsplatser de visat sig förtjäna. Om man eftersträvar tydlighet, varför minska betydelsen av den enda del i systemet som faktiskt är riktigt tydlig?

Högskoleprovet är tack vare denna tydlighet en välbehövlig och uppskattad extra chans i urvalet till utbildningsplatserna. Vi på HPAkademin, som hjälper personer att förbereda sig väl inför Högskoleprovet, har själva fått vara med på tusentals människors resor till sina drömutbildningar genom provresultatet.

För många är det inte ett alternativ att plugga upp betygen, eftersom det tar onödigt lång tid och är krångligt. Jörgen Tholin vill dessutom förvärra det ytterligare genom att ta bort möjligheten att kunna plugga upp sitt betyg! Redan nu är högskoleprovet alltså i princip dessa elevers enda möjlighet att komma in på de utbildningar de drömmer om, och med Jörgen Tholins förslag kommer provet de facto att bli den enda dörren som inte är stängd.

Högskoleprovets prognosvärde, det vill säga Högskoleprovets förmåga att förutse vilka personer som är bäst lämpade för att klara av en universitetsutbildning, har ifrågasatts på ett överdrivet sätt. Ett avgörande perspektiv som har försvunnit i jämförelser mellan gymnasiebetygens och Högskoleprovets respektive prognosvärde är det faktum att populationerna inte är helt jämförliga. Högskoleprovet är i grund och botten en andra chans. Det finns ingen anledning för de starkaste gymnasiestudenterna att skriva Högskoleprovet, eftersom de har bra betyg och redan klarar sig bra vid urvalet. De väljer därför i hög grad att inte skriva Högskoleprovet. Många av de som söker in med sitt Högskoleprovsresultat är även äldre och har andra åtaganden som kan göra att de har anledning att ta färre högskolepoäng än den som kommer direkt från gymnasiet. Utredningen försöker helt enkelt jämföra den andra chansen mot den första chansen och finner naturligtvis en skillnad mellan dem! Det säger inte nödvändigtvis något om prognosvärdet hos själva Högskoleprovet. Jämförelser som har tagit skillnaderna i populationerna i beaktning, t.ex. genom att kontrollera för åldersskillnader, har funnit att Högskoleprovet fungerar lika bra som urvalsmetod som gymnasiebetygen.

Frågan är alltså egentligen inte om Högskoleprovet är ett bra urvalsverktyg. Frågan är snarare huruvida vi som samhälle vill erbjuda en ordentlig andra chans, eller ska hela ens framtid i realiteten stå på spel när man skriver de där första betygsgrundande proven som sextonåring under första året på gymnasiet?

En minskning av Högskoleprovets roll i urvalsprocessen är ett direkt slag mot de elever som behöver en andra chans. Jag är själv ett exempel på en person som har gjort denna resa. Från att ha haft dåliga betyg i gymnasiet pluggade jag över ett halvår upp mitt resultat på Högskoleprovet till 2,0 och slutförde senare en examen på Handelshögskolan i Stockholm. Jag visste inte ens om att Handelshögskolan fanns när jag läste ettan och tvåan i gymnasiet, än mindre vad som krävdes för att bli antagen. Med detta förslag kommer gränserna för antagning via Högskoleprovet att öka dramatiskt och möjligheterna att få denna andra chans därmed minska.

Jörgen Tholins förslag skulle ge ytterligare fördelar åt de studenter vars föräldrar har planerat för sina barn att plugga på elituniversitet sedan barnsben. Socioekonomiskt utsatta barn har inte denna fördel. Hur går det för barnen som först i tvåan eller trean i gymnasiet inser att studier är otroligt kul och avgörande för ens framtid? Då har de troligtvis redan fått ett antal dåliga betyg under de första åren av gymnasiet och kommer inte att kunna hävda sig i urvalsprocessen, hur hårt de än pluggar under den resterande gymnasietiden. Dessa sent blommande barn får i och med detta förslag ytterligare motvind, då det blir svårare för dem att kunna göra samma resa som jag och faktiskt få en andra chans.

Även utredningens förslag att man inte ska få skriva Högskoleprovet hur många gånger man vill är till synes fullständigt omotiverat. Jörgen Tholin föreslår att man endast ska få skriva tre högskoleprov under en treårsperiod. Vem det hjälper att elever ska bli nekade att skriva det där fjärde Högskoleprovet är högst oklart. De bör väl uppmuntras snarare än förhindras att göra upprepade försök att komma in på de utbildningarna de drömmer om?

Den föreslagna åldersgränsen på 19 år är ytterligare en missriktad åtgärd. Att många elever skulle strunta i gymnasiebetygen på grund av att Högskoleprovet existerar är ett dubiöst påstående och inget som existerar i verkligheten. Det som däremot är realitet är att många elever är otroligt stressade och nervösa över sina betyg. Centralt i det är att man inte vill halka bakom sina vänner och tvingas till ett ofrivilligt studieuppehåll mellan gymnasiet och högskolan. Att man inte får testa på att göra Högskoleprovet under gymnasietiden skulle öka denna stress helt i onödan. Det skulle även öka pressen man har på sig när man slutligen får skriva Högskoleprovet i trean på gymnasiet. Missar man det kan man behöva vänta ett år innan man kan studera vidare. Vem drar nytta av det?

Det sägs i utredningen att centralt för antagningssystemet ska vara “ett livslångt lärande”. Vi på HPAkademin delar den åsikten och är därför bestörta över att deras förslag är en ren kniv i ryggen på de personer för vilka “livslångt lärande” faktiskt gäller: de som behöver en andra chans. Vill man att andra elever än de som privilegierats med förutseende föräldrar ska ha en chans att komma in på högre utbildningar är det naturligt att befästa och stärka Högskoleprovets position som central institution i antagningssystemet, inte försvaga den!

Johan Ström, VD HPAkademin

 

Utredningen finns att läsa i sin helhet här

 

HPAkademins tjänster för att plugga till högskoleprovet är bland annat webbkurs och personlig coachning. Satsa så snart som möjligt på att få det resultatet du behöver! I dagsläget har man god chans att nå sitt resultat om man faktiskt lägger ned ordentligt med tid och fokuserar på rätt saker. Om/när de nya reglerna träder i kraft så kommer det bli dramatiskt mycket svårare att komma in via högskoleprovet.

 

Uppdatering: 2018-07-06
De nya reglerna som fanns på förslag godtogs inte. Det enda förändringen som faktiskt kommer att träda i kraft är att det införs åldersgräns på högskoleprovet. Du kan läsa mer om det här: Åldersgräns på högskoleprovet 

Hur kommer normeringstabellerna se ut för vårens högskoleprov 2017?

forvirrad-normering-hogskoleprovet

Normering högskoleprovet 2017

Nu när det officiella facit för högskoleprovet våren 2017 släppts (som matchade extremt väl med HPAkademins facit) kommer nästa viktiga aspekt av högskoleprovet: Hur kommer normeringen att bli?

Nedan följer en liten presentation av vad vi vet och en bedömning av vad vi kan förvänta oss. Vi har även gjort en visuell sammanställning av alla normeringsgränser sedan provet gjordes om till sitt nuvarande format hösten 2011, så att vi kan få en tydlig överblick över förändringarna från prov till prov. Graferna över detta återfinns längst ner i detta inlägg.

Svaret på rubrikens fråga är i grunden enkelt: det kan vi inte veta! Det görs en helt ny normering för varje prov i samband med att alla provdeltagares svar rättas och analyseras med noggrant utformade metoder för att säkerställa att det alltid ska vara lika lätt eller svårt att få ett visst normerat resultat på provet. Normeringsgränserna för vårens prov beror alltså i stor utsträckning på hur vi som skrev provet i lördags presterade.

Nu kan det låta som att normeringen kan komma att se ut hur som helst, men lyckligtvis är så inte fallet. Genom att se tillbaka på tidigare provs normeringar kan vi se att förändringarna från prov till prov alltid varit ganska små, med undantag för ett lite större språng i kvantgränserna hösten 2014, vilket vi ska återkomma till.

Separat normering för kvant och verbal

Du som har skrivit provet kommer att få en normerad poäng för den kvantitativa delen och en normerad poäng för den verbala delen. Sedan slås de ihop och medelvärdet av de två normerade poängen blir din slutpoäng. Detta har medfört att det är betydligt svårare nu att få 2,0 än det var tidigare. Innan 2011 kunde man väga upp ett lite sämre resultat på en av delarna med att få nästan alla rätt på de andra. Nu kan man inte längre det, och de poäng man får som överskrider 2,0-gränsen på den ena delen gör inte att man får en högre normerad poäng på den andra delen. Innan 2011 var det ca 600 personer som fick 2,0 per prov – efter 2011 är det bara ca 60 personer! Detta har såklart också inneburit att det resultat man behöver för att komma in på de mest åtråvärda utbildningarna generellt sett har blivit lägre. Tidigare behövde man 2,0 för att plugga på KI, medan man nu kan komma in med ca 1,8. Handelshögskolan är det enda undantaget från detta, eftersom de har sänkt antalet personer de tar in från högskoleprovskvoten. Vi har uppmanat dem att höja denna!

Vad tror vi då om vårprovets normering?

Det är väldigt svårt att säga. Vi har gjort grafer över hur nivåerna fluktuerat över de senaste årens normeringar (se graferna nedan), så att du kan få en bild av utvecklingen. Hur ska förändringarna som har skett då tolkas? Här finns inga rätt eller fel, och det står var och en fritt att göra egna spekulationer. Några omständigheter kring normeringen förtjänar att lyftas, innan vi kan försöka oss på att gissa om fortsatta förändringar.

Sammanfattningsvis så tror vi att normeringen på kvant och verbal kommer att närma sig varandra. Optimisten hoppas då att den verbala normeringen kommer att bli lättare för att matcha kvants nivåer. Pessimisten tror att kvantnivåerna kommer att gå upp för att matcha den verbalas nivåer.

Kvantnormeringen har tidigare gått stadigt uppåt, men vände förra provet

Som du kan se på graferna över normeringsnivåerna på de senaste åren har nivån gått upp på kvant, men vände och gick ned på nivån 1,7 och lägre. De senaste årens stadiga ökningar i normeringen för kvant har varit resultatet av ett medvetet arbete från provskaparna. Provskaparna har inte gillat att normeringsgränserna för kvant har varit betydligt lägre än motsvarande gränser för de verbala delarna, och därför har de avsiktligt gjort de kvantitativa provpassen något lättare än tidigare för att fler ska skriva ett högre resultat. På så vis har normeringsgränserna för kvant höjts, så att de numera bättre matchar den verbala delen.

Som synes skedde det stora språnget i normeringen för kvant hösten 2014, då normeringsgränserna plötsligt höjdes med fyra-fem poäng över större delen av skalan. Efter detta har normeringen gått lite upp och lite ned, och tog ett tydligt steg uppåt för alla resultatnivåer upp till 1,7 i samband med vårens prov, men utan att ta samma stora språng. Det är rimligt att anta att provkonstruktörerna förhoppningsvis är på väg att hitta en ny, någorlunda stabil nivå för kvant som håller sig över tid, och att förändringarna framöver kommer att vara marginella. Förra provet gick normeringen ner något för kvant på nästan alla nivåer. Även om provets normering kommer att fortsätta fluktuera kan vi därför antagligen känna oss ganska säkra på att tiden nog är över när man kunde få 2,0 på 69 rätt på kvant.

Verbala nivåerna har legat mer stabilt över tid, men har de senaste proven ökat för resultat mellan 1,0 och 1,7

När det gäller den verbala delen har antalet rätt höjts en hel del på resultat över 1,0 de senaste två proven, medan resultaten på de lägre nivåerna gjorde ett språng för två prov sedan men gick sedan ner förra provet. Dippen i den verbala normeringen vid våren 2012 berodde på att fyra ord ströks då de läckt online redan innan provet började (således kunde man bara få högst 76 poäng på den verbala delen den gången). Verbala kurvan är alltså stabilare än vad grafen indikerar.

Var provet lättare eller svårare än vanligt?

Det är väldigt svårt för oss på HPAkademin att bedöma svårighetsgraden på proven. Detta beror främst på att vi lägger så mycket tid på att analysera gamla prov och förklara vanligt förekommande koncept för våra elever att vi behärskar alla vanligt förekommande frågor. Det vi däremot kan konstatera är att det inte förekom några frågor som baserades på för Högskoleprovet helt nya koncept. Sådana frågor har förekommit tidigare, t.ex. en fråga om talsystem på höstens prov, men alltså inte på detta prov. Hur detta påverkar normeringen är svårt att säga, men det bör ha underlättat för våra elever.

Flera av våra elever har rapporterat att de upplevt den verbala delen som svårare än tidigare. Optimisten kan därför tänka att det finns en chans för lite lättare normering, framförallt på nivåerna mellan 1 och 1,6, eftersom de har gått uppåt två prov i rad. Spekulationer av det här slaget är dock bara gissningar, men vi tror och hoppas att verbala normeringsnivåerna åtminstone inte kommer att höjas. Med ett optimistisk sinnelag skulle man kanske till och med kunna hoppas på att nivåerna sänks! Det har dessutom rapporterats lite varstans på nätet att kvantdelen av många uppfattats som lättare detta provet. Vi tror därför att normeringen mycket möjligt kan höjas något snäpp för kvantdelen.

Kan jakten efter fuskarna påverka normeringstabellerna?

Den optimistiskt lagde kan hoppas på att UHR:s ansatser för att stävja fusk – där provfrågorna på förra provets sista provpass utan förvarning hade lagts i olika ordning beroende på var man skrev – kan få som följd att färre vågar fuska och att normeringsgränserna för de högsta resultaten därmed sänks. En sådan förhoppning är kanske inte helt orealistisk i och med att det är ganska få personer som skriver de allra högsta resultaten och att vi vet att fusk har förekommit systematiskt på provet.

Vi vet dock att minst en fusk-liga faktiskt hanterade den ändrade uppgiftsordningen, så det är en öppen fråga hur stor avskräckande effekt fuskåtgärderna faktiskt lett till. Det är dock inte otänkbart att det haft en effekt. Det är svårt att bedöma hur sannolikt eller osannolikt det är, men det är säkrast att inte hoppas på för mycket!

Vad annars kan påverka nivåerna?

Det har varit väldigt turbulent kring betygen när man införde ändringen av betygssystemet. Det skulle eventuellt ha kunnat medföra att elever som får väldigt bra betyg, och vanligtvis kanske inte skulle ha skrivit högskoleprovet, ändå skrev högskoleprovet och drog upp nivåerna för det. Nu när det nya betygssystemet är mer etablerat så kanske det inte finns lika stort incitament för elever med riktigt höga betyg att skriva högskoleprovet? Detta skulle i så fall tala för en något snällare normering. Hur stark en sån här effekt skulle kunna vara är väldigt diskutabelt.

En annan faktor som skulle kunna påverka resultatet är det faktum att ovanligt få skrev provet denna gång. Minskningen har framför allt skett i åldersgruppen 20-24 år, vilket underbygger våra spekulation kring betygssystemet ovan. I ett pressmeddelande i februari spekulerade UHR att minskningen även kan bero på att många i denna åldersgrupp har skrivit provet flera gånger och nu har uppnått sitt önskade resultat. Vi vet inte vad UHR baserar detta på, men stämmer det borde det innebära en lättare normering denna gång, eftersom konkurrensen om de högre placeringarna då bör vara mindre.

En ytterligare effekt som skulle kunna ha inverkan skulle potentiellt kunna vara HPAkademins intåg på marknaden för förberedelsekurser för högskoleprovet. Vi är Sveriges snabbast växande företag för högskoleprovskurser och har infört ett helt nytt tänk och helt nya verktyg för hur man kan förbereda sig för provet. Våra elever förbättrar sig ganska mycket, vilket potentiellt kan ha en effekt på normeringen. Eftersom vi hjälper elever på alla nivåer tror vi dock inte att detta har en väldigt stor effekt på normeringen för en viss poängnivå.

Nu håller vi tummarna för en lätt normering!

 

Normeringsinlägget våren 2017, kvant

Normeringsinlägget våren 2017, verbal

När kommer det riktiga resultatet?

Ditt riktiga normerade resultat kommer den 8 maj och kan då hittas när du loggar in på hogskoleprov.nu. Normeringstabellerna ska släppas några dagar tidigare, den 2 maj. 

Vill du veta ännu mer om normeringsgränserna och hur de har förändrats kan du kolla in inlägget vi skrev om detta i höstas eller UHR:s officiella sida: Efter provet

HPAkademins webbkurs

Vet du redan nu med dig att du inte kommer att nå ditt önskade resultat rekommenderar vi naturligtvis att du köper vår fina webbkurs! Bli inte omsprungen för att de andra som tränar inför högskoleprovet använder våra avancerade metoder!