UHR verkar inte extremt intresserade av att omvärdera fråga 39
Här kommer ett nytt blogginlägg i vår lilla följetong om den kontroversiella bedömningen av uppgift 39 från provpass 2 på höstens högskoleprov. De tidigare två inläggen om detta kan du läsa här:
HPAkademin överklagar facit
Debatten fortsätter
Vi har fått ett nytt svar från Liss Kerstin Sylvén, som är provansvarig för ELF-delen. Tyvärr har Sylvén inte bemött de invändningar som HPAkademins Erik Sundblom har framfört. Som tidigare fortsätter vi att visa upp hela korrespondensen här på bloggen.
Vi på HPAkademin får tyvärr alltmer bilden av att provkonstruktörerna, med Liss Kerstin Sylvén som talesperson, har låst fast sig i sin bedömning och inte är intresserade av att bemöta de konkreta invändningarna som vi gärna velat ha svar på. Om våra invändningar skulle vara felaktiga så skulle vi gärna vilja veta varför. Vi misstänker ganska tydligt att det är just ordet ”appreciate” som ställt till det och att ordets dubbla betydelser har inneburit att den giltiga men lite mer ovanliga betydelsen ”förstår” gjort att det svaret som är ”mest rätt” svaret skiftat från D till C. Iallafall enligt vår mening.
Vi vet att reaktionerna mot den officella bedömningen av uppgift 39 har varit starka – många har hört av sig till oss efter att facit släpptes – och man kan därför föreställa sig att många kritiska mejl har strömmat in. Detta gör ju förstås att UHR säkert har problem att läsa alla mail. Men om det nu är så att lika många invänt till UHR som till oss hade man ju så klart önskat man så klart att provansvariga hade tagit emot dessa kritiska reaktioner och tänkt till ordentligt. Av de standardsvar vi fått verkar det dock tyvärr inte ha hänt. Vi svävar iallafall i ovetande hur de tänkt då de inte bemöter våra argument.
Provkonstruktörernas auktoritet är dock självklar och deras bedömning kan därför inte rubbas om de själva vägrar omvärdera den. Därför är hoppet att facit ska ändras (så att både C och D godkänns, eller så att uppgiften helt enkelt stryks) nu mycket litet.
Lärdomen av denna tråkiga situation kan sägas vara att det inte går att komma ifrån att det kan finnas ett visst mått av subjektivitet i bedömningen av högskoleprovets verbala delar. Den som vill uppnå ett visst resultat på provet ska därför helst inte förlita sig på att ligga på gränsen, utan istället se till att plugga upp sin förmåga med en sådan marginal att man får det resultat man behöver utan att behöva förlita sig på enstaka poäng. Provkonstruktörernas behandling av denna kontrovers är provocerande i sig, men om ens utbildning står och faller på något enstaka poäng kan en problematisk bedömning av den här typen vara direkt förödande.
Med det sagt, här kommer Sylvéns och Sundbloms nya mejlväxling:
från: | elf ped gu se <elf@ped.gu.se> | ||
till: | Erik Sundblom <erik.sundblom@hpakademin.se> |
||
datum: | 4 november 2016 16:46 | ||
ämne: | SV: Facit till högskoleprovet | ||
skickat från: | ped.gu.se |
Hej igen,
Texten handlar om groups. Texten säger Just because a group is full of intelligent individuals does not mean the group as a whole will necessarily be smart, och vidare, researchers found that a group’s collective intelligence is affected. I svarsalternativ C står Women seem to appreciate group work better than men. Group work (som enligt Merriam-Webster Dictionary är: a technique within the field of social work wherein various groups (as educational and recreational) are guided by an agency leader to more effective personal adjustment and community participation, alltså arbetssättet grupparbete, nämns över huvud taget inte i texten.
I texten står att women are more likely than men to possess skills such as social sensitivity and the ability to make inferences, men det står ingenting om att de därmed skulle appreciate group work better than men.
I svarsalternativet står att Women seem to appreciate group work. Det finns ingenting i texten som stöder påståendet att kvinnor i högre grad än män uppskattar grupparbete.
I svarsalternativet står ...better than men. Det finns ingen sådan antydan i texten, och det görs ingen jämförelse mellan könen i detta avseende.
Sammantaget finns inget stöd för alternativ C i texten. Anledningarna till att D är det bästa alternativet som svar på frågan What is the main point in this text? har jag redogjort för i mitt tidigare mail.
Med vänlig hälsning,
Liss Kerstin Sylvén
Provansvarig ELF
från: | Erik Sundblom <erik.sundblom@hpakademin.se> | ||
till: | elf ped gu se <elf@ped.gu.se> |
||
datum: | 8 november 2016 23:22 | ||
ämne: | Re: Facit till högskoleprovet | ||
skickat från: | hpakademin.se |