Normering högskoleprovet 2017

Nu när det officiella facit för högskoleprovet våren 2017 släppts (som matchade extremt väl med HPAkademins facit) kommer nästa viktiga aspekt av högskoleprovet: Hur kommer normeringen att bli?

Nedan följer en liten presentation av vad vi vet och en bedömning av vad vi kan förvänta oss. Vi har även gjort en visuell sammanställning av alla normeringsgränser sedan provet gjordes om till sitt nuvarande format hösten 2011, så att vi kan få en tydlig överblick över förändringarna från prov till prov. Graferna över detta återfinns längst ner i detta inlägg.

Svaret på rubrikens fråga är i grunden enkelt: det kan vi inte veta! Det görs en helt ny normering för varje prov i samband med att alla provdeltagares svar rättas och analyseras med noggrant utformade metoder för att säkerställa att det alltid ska vara lika lätt eller svårt att få ett visst normerat resultat på provet. Normeringsgränserna för vårens prov beror alltså i stor utsträckning på hur vi som skrev provet i lördags presterade.

Nu kan det låta som att normeringen kan komma att se ut hur som helst, men lyckligtvis är så inte fallet. Genom att se tillbaka på tidigare provs normeringar kan vi se att förändringarna från prov till prov alltid varit ganska små, med undantag för ett lite större språng i kvantgränserna hösten 2014, vilket vi ska återkomma till.

Separat normering för kvant och verbal

Du som har skrivit provet kommer att få en normerad poäng för den kvantitativa delen och en normerad poäng för den verbala delen. Sedan slås de ihop och medelvärdet av de två normerade poängen blir din slutpoäng. Detta har medfört att det är betydligt svårare nu att få 2,0 än det var tidigare. Innan 2011 kunde man väga upp ett lite sämre resultat på en av delarna med att få nästan alla rätt på de andra. Nu kan man inte längre det, och de poäng man får som överskrider 2,0-gränsen på den ena delen gör inte att man får en högre normerad poäng på den andra delen. Innan 2011 var det ca 600 personer som fick 2,0 per prov – efter 2011 är det bara ca 60 personer! Detta har såklart också inneburit att det resultat man behöver för att komma in på de mest åtråvärda utbildningarna generellt sett har blivit lägre. Tidigare behövde man 2,0 för att plugga på KI, medan man nu kan komma in med ca 1,8. Handelshögskolan är det enda undantaget från detta, eftersom de har sänkt antalet personer de tar in från högskoleprovskvoten. Vi har uppmanat dem att höja denna!

Vad tror vi då om vårprovets normering?

Det är väldigt svårt att säga. Vi har gjort grafer över hur nivåerna fluktuerat över de senaste årens normeringar (se graferna nedan), så att du kan få en bild av utvecklingen. Hur ska förändringarna som har skett då tolkas? Här finns inga rätt eller fel, och det står var och en fritt att göra egna spekulationer. Några omständigheter kring normeringen förtjänar att lyftas, innan vi kan försöka oss på att gissa om fortsatta förändringar.

Sammanfattningsvis så tror vi att normeringen på kvant och verbal kommer att närma sig varandra. Optimisten hoppas då att den verbala normeringen kommer att bli lättare för att matcha kvants nivåer. Pessimisten tror att kvantnivåerna kommer att gå upp för att matcha den verbalas nivåer.

Kvantnormeringen har tidigare gått stadigt uppåt, men vände förra provet

Som du kan se på graferna över normeringsnivåerna på de senaste åren har nivån gått upp på kvant, men vände och gick ned på nivån 1,7 och lägre. De senaste årens stadiga ökningar i normeringen för kvant har varit resultatet av ett medvetet arbete från provskaparna. Provskaparna har inte gillat att normeringsgränserna för kvant har varit betydligt lägre än motsvarande gränser för de verbala delarna, och därför har de avsiktligt gjort de kvantitativa provpassen något lättare än tidigare för att fler ska skriva ett högre resultat. På så vis har normeringsgränserna för kvant höjts, så att de numera bättre matchar den verbala delen.

Som synes skedde det stora språnget i normeringen för kvant hösten 2014, då normeringsgränserna plötsligt höjdes med fyra-fem poäng över större delen av skalan. Efter detta har normeringen gått lite upp och lite ned, och tog ett tydligt steg uppåt för alla resultatnivåer upp till 1,7 i samband med vårens prov, men utan att ta samma stora språng. Det är rimligt att anta att provkonstruktörerna förhoppningsvis är på väg att hitta en ny, någorlunda stabil nivå för kvant som håller sig över tid, och att förändringarna framöver kommer att vara marginella. Förra provet gick normeringen ner något för kvant på nästan alla nivåer. Även om provets normering kommer att fortsätta fluktuera kan vi därför antagligen känna oss ganska säkra på att tiden nog är över när man kunde få 2,0 på 69 rätt på kvant.

Verbala nivåerna har legat mer stabilt över tid, men har de senaste proven ökat för resultat mellan 1,0 och 1,7

När det gäller den verbala delen har antalet rätt höjts en hel del på resultat över 1,0 de senaste två proven, medan resultaten på de lägre nivåerna gjorde ett språng för två prov sedan men gick sedan ner förra provet. Dippen i den verbala normeringen vid våren 2012 berodde på att fyra ord ströks då de läckt online redan innan provet började (således kunde man bara få högst 76 poäng på den verbala delen den gången). Verbala kurvan är alltså stabilare än vad grafen indikerar.

Var provet lättare eller svårare än vanligt?

Det är väldigt svårt för oss på HPAkademin att bedöma svårighetsgraden på proven. Detta beror främst på att vi lägger så mycket tid på att analysera gamla prov och förklara vanligt förekommande koncept för våra elever att vi behärskar alla vanligt förekommande frågor. Det vi däremot kan konstatera är att det inte förekom några frågor som baserades på för Högskoleprovet helt nya koncept. Sådana frågor har förekommit tidigare, t.ex. en fråga om talsystem på höstens prov, men alltså inte på detta prov. Hur detta påverkar normeringen är svårt att säga, men det bör ha underlättat för våra elever.

Flera av våra elever har rapporterat att de upplevt den verbala delen som svårare än tidigare. Optimisten kan därför tänka att det finns en chans för lite lättare normering, framförallt på nivåerna mellan 1 och 1,6, eftersom de har gått uppåt två prov i rad. Spekulationer av det här slaget är dock bara gissningar, men vi tror och hoppas att verbala normeringsnivåerna åtminstone inte kommer att höjas. Med ett optimistisk sinnelag skulle man kanske till och med kunna hoppas på att nivåerna sänks! Det har dessutom rapporterats lite varstans på nätet att kvantdelen av många uppfattats som lättare detta provet. Vi tror därför att normeringen mycket möjligt kan höjas något snäpp för kvantdelen.

Kan jakten efter fuskarna påverka normeringstabellerna?

Den optimistiskt lagde kan hoppas på att UHR:s ansatser för att stävja fusk – där provfrågorna på förra provets sista provpass utan förvarning hade lagts i olika ordning beroende på var man skrev – kan få som följd att färre vågar fuska och att normeringsgränserna för de högsta resultaten därmed sänks. En sådan förhoppning är kanske inte helt orealistisk i och med att det är ganska få personer som skriver de allra högsta resultaten och att vi vet att fusk har förekommit systematiskt på provet.

Vi vet dock att minst en fusk-liga faktiskt hanterade den ändrade uppgiftsordningen, så det är en öppen fråga hur stor avskräckande effekt fuskåtgärderna faktiskt lett till. Det är dock inte otänkbart att det haft en effekt. Det är svårt att bedöma hur sannolikt eller osannolikt det är, men det är säkrast att inte hoppas på för mycket!

Vad annars kan påverka nivåerna?

Det har varit väldigt turbulent kring betygen när man införde ändringen av betygssystemet. Det skulle eventuellt ha kunnat medföra att elever som får väldigt bra betyg, och vanligtvis kanske inte skulle ha skrivit högskoleprovet, ändå skrev högskoleprovet och drog upp nivåerna för det. Nu när det nya betygssystemet är mer etablerat så kanske det inte finns lika stort incitament för elever med riktigt höga betyg att skriva högskoleprovet? Detta skulle i så fall tala för en något snällare normering. Hur stark en sån här effekt skulle kunna vara är väldigt diskutabelt.

En annan faktor som skulle kunna påverka resultatet är det faktum att ovanligt få skrev provet denna gång. Minskningen har framför allt skett i åldersgruppen 20-24 år, vilket underbygger våra spekulation kring betygssystemet ovan. I ett pressmeddelande i februari spekulerade UHR att minskningen även kan bero på att många i denna åldersgrupp har skrivit provet flera gånger och nu har uppnått sitt önskade resultat. Vi vet inte vad UHR baserar detta på, men stämmer det borde det innebära en lättare normering denna gång, eftersom konkurrensen om de högre placeringarna då bör vara mindre.

En ytterligare effekt som skulle kunna ha inverkan skulle potentiellt kunna vara HPAkademins intåg på marknaden för förberedelsekurser för högskoleprovet. Vi är Sveriges snabbast växande företag för högskoleprovskurser och har infört ett helt nytt tänk och helt nya verktyg för hur man kan förbereda sig för provet. Våra elever förbättrar sig ganska mycket, vilket potentiellt kan ha en effekt på normeringen. Eftersom vi hjälper elever på alla nivåer tror vi dock inte att detta har en väldigt stor effekt på normeringen för en viss poängnivå.

Nu håller vi tummarna för en lätt normering!

 

När kommer det riktiga resultatet?

Ditt riktiga normerade resultat kommer den 8 maj och kan då hittas när du loggar in på hogskoleprov.nu. Normeringstabellerna ska släppas några dagar tidigare, den 2 maj. 

Vill du veta ännu mer om normeringsgränserna och hur de har förändrats kan du kolla in inlägget vi skrev om detta i höstas eller UHR:s officiella sida: Efter provet

HPAkademins webbkurs

Vet du redan nu med dig att du inte kommer att nå ditt önskade resultat rekommenderar vi naturligtvis att du köper vår fina webbkurs! Bli inte omsprungen för att de andra som tränar inför högskoleprovet använder våra avancerade metoder!