Hur kommer normeringstabellerna se ut för höstens högskoleprov 2016?

 

forvirrad-normering-hogskoleprovet

Nu när ett officiellt facit har släppts (och det visade sig att HPAkademins facit matchade ganska bra) så kommer förstås nästa mycket viktiga aspekt av högskoleprovet: Hur normeringen kommer att bli?

Nedan följer en liten presentation av vad vi vet och en bedömning av vad vi kan förvänta oss. Vi har även gjort en visuell sammanställning av alla normeringsgränser sedan provet gjordes om till sitt nuvarande format 2011, så att vi kan få en enkel och tydlig överblick över förändringarna över tid. Graferna över detta återfinns längst ned i detta inlägg!

Svaret på rubrikens fråga är i grunden enkelt: det kan vi inte veta! Det görs en helt ny normering för varje prov i samband med att alla provdeltagares svar rättas och analyseras med noggrant utformade metoder för att säkerställa att det alltid ska vara lika lätt eller svårt att få ett visst normerat resultat på provet. Normeringsgränserna för höstens prov beror alltså i stor utsträckning på hur vi som skrev provet i lördags klarade oss.

Nu kan det låta som att normeringen kan komma att se ut hur som helst, men vi kan känna oss väldigt säkra på att så lyckligtvis inte är fallet. Genom att se tillbaka på tidigare provs normeringar kan vi se att förändringarna från prov till prov alltid varit hyfsat små, med undantag för ett lite större språng i kvantgränserna hösten 2014, vilket vi ska återkomma till.

Separat normering för kvant och verbal

Du som har skrivit provet kommer att få en normering på den kvantitativa delen och en normering på den verbala delen. Sedan slås de ihop och medelvärdet av de två normerade poängen blir din slutpoäng. Detta har medfört att det är betydligt svårare nu att få 2,0 än det var tidigare. Innan 2011 kunde man ju väga upp ett lite sämre resultat på en av delarna med att få nästan alla rätt på de andra. Nu kan man alltså inte det och alla de poäng man får som överskrider 2,0-gränsen på den ena delen gör inte att man får en högre normerad poäng på den andra delen. Innan 2011 var det ca 600 personer som fick 2,0 per prov – efter 2011 är det bara ca 60 personer! Detta har såklart också inneburit att det resultat man behöver för att komma in på de mest åtråvärda utbildningarna generellt sett har blivit lägre. Tidigare behövde man 2,0 för att plugga på KI, medan man nu kan komma in med ca 1,8.

Vad tror vi då om höstprovets normering?

Det är väldigt svårt att säga. Vi har gjort grafer över hur nivåerna fluktuerat över de senaste årens normeringar (se graferna nedan), så att ni kan få en bild av utvecklingen. Hur ska förändringarna som har skett då tolkas? Här finns inga rätt eller fel, och det står var och en fritt att göra egna spekulationer. Några omständigheter kring normeringen förtjänar att lyftas, innan vi kan försöka oss på att gissa om fortsatta förändringar.

Kvantnormeringen har gått stadigt uppåt, men bör nu ha hittat sin nivå

Som ni kan se på graferna över normeringsnivåerna på de senaste åren så har nivån gått upp på kvant. Förra provets normering var den högsta någonsin för alla nivåer. De senaste provens förhållandevis ihållande ökningarna i normeringen för kvant har varit resultatet av ett medvetet arbete från provskaparna, som de dock inte har talat så högt om. Provskaparna har inte gillat att normeringsgränserna för kvant har varit betydligt lägre än motsvarande gränser för de verbala delarna, och därför har de avsiktligt gjort de kvantitativa provpassen något lättare än tidigare för att fler ska skriva ett högre resultat. På så vis har normeringsgränserna för kvant höjts, så att de numera bättre matchar den den verbala delen.

Som synes skedde det stora språnget i normeringen för kvant hösten 2014, då normeringsgränserna plötsligt höjdes med fyra-fem poäng över större delen av skalan. Efter detta har normeringen gått lite upp och lite ned, och tog ett tydligt steg uppåt för alla resultatnivåer upp till 1,7 i samband med vårens prov, men utan att ta samma stora språng. Det är rimligt att anta att provkonstruktörerna förhoppningsvis är på väg att hitta en ny, någorlunda stabil nivå för kvant som håller sig över tid, och att förändringarna framöver förhoppningsvis kommer vara marginella.

Även om provets normering kommer att fortsätta fluktuera kan vi därför antagligen känna oss ganska säkra på att tiden nog är över när man kunde få 2,0 på 69 rätt på kvant. De senaste fyra proven har 2,0 gränsen-legat på 73, 73, 71 och 73. Det är ganska troligt att nivån kommer att ligga runt 73 även till detta provet. Om kvantnormeringen närmar sig den högre verbala normeringen ytterligare kan man även tänka sig att gränsen för 2,0 på kvant hamnar på 74 poäng för första gången. Det är dock svårt att tänka sig att nivån skulle höjas mer än så – eftersom nivån för kvant nu är närmare den verbala nivån än tidigare så är det mycket orealistiskt att tänka sig ett nytt språng av den typ som skedde hösten 2014.

Verbala nivåerna har legat mer stabilt över tid, men fluktuerar från år till år

När det gäller den verbala delen så har antalet rätt höjts en aning på de högsta nivåerna även här, men inte alls lika drastiskt som på kvant då gränserna för den verbala normeringen redan från början har varit högre. Här kan vi därför känna oss ännu mer säkra på att årets normering knappast kommer att förändras mycket jämfört med de senaste proven. Dippen i den verbala normeringen vid våren 2012 berodde på att fyra ord ströks då de läckt online redan innan provet började (således kunde man bara få högst 76 poäng på den verbala delen den gången). Verbala kurvan är alltså ännu stabilare än vad grafen indikerar.

Optimisten kan tänka att det finns en chans för lite enklare normering på nivåerna upp till 1,8, eftersom de tog ett skutt uppåt i våras. Dessförinnan hade gränserna tagit ett skutt nedåt mellan hösten 2015 och våren 2016, som vi kan se i grafen. Tankar av det här slaget är dock bara gissningar. Vi förutspådde dock efter förra provet hårdare normering för verbala delens resultat mellan 1,7 och 0,6 och fick definitivt rätt när det gällde det, så det kanske ligger något i det.

Kan jakten efter fuskarna påverka normeringstabellerna?

Den optimistiskt lagde kan hoppas på att det nya upplägget för att stävja fusk – där provfrågorna på det sista provpasset utan förvarning hade lagts i olika ordning beroende på var man skrev – kan få som följd att många fuskare åker fast och att normeringsgränserna för de högsta resultaten därför sänks. En sådan förhoppning är inte helt orealistisk i och med att det är så få personer som skriver de allra högsta resultaten (bara en promille, eller 50-60 personer, skriver 2,00) och att vi vet att fusk har förekommit systematiskt på provet (se HPAkademins presentation av vad vi vet här). Samtidigt åkte ett fyrtiotal fuskare fast redan i våras, utan att normeringstabellerna för den skull påverkades på något tydligt vis.

Om det fyrtiotalet personer bara var toppen av ett isberg, och om fuskligorna inte lyckades hantera omkastandet av uppgifterna, är det för den skull inte otänkbart att ännu fler åker fast nu och att det därför kommer en effekt. Det är svårt att bedöma hur sannolikt eller osannolikt det är, men det är absolut bäst att inte hoppas på för mycket.

Och som sagt: räkna absolut inte med att det blir någon påverkan. För att det ska bli någon effekt måste det ha varit väldigt många som fuskade och som åkte dit.

 

normering-hosten-2016-kvant

normering-hosten-2016-verbal

När kommer det riktiga resultatet?

Ditt riktiga, normerade resultat kommer 28 november, men normeringstabellerna ska släppas några dagar tidigare, den 23 november. Nu håller vi tummarna för en lätt normering!

Vill du veta ännu mer om normeringsgränserna och hur de har förändrats kan du kolla in inlägget vi skrev om detta i våras eller UHRs officiella sida: Efter provet

HPAkademins webbkurs

Om du redan nu vet med dig att du inte kommer nå ditt önskade resultat så rekommenderar vi naturligtvis att du köper vår fina webbkurs!

error: Alert: Content is protected !!