Hur pluggar man till högskoleprovet?
Hur pluggar man till högskoleprovet?Ja det är en bra fråga! Högskoleprovet är ju ett ganska tufft prov som många uppfattar som en stor utmaning. Därför är det bra att veta var man ska börja när man bestämmer sig för att plugga till högskoleprovet! På denna sida går vi igenom en hel del viktiga saker du behöver veta!
Plugga till högskoleprovet med HPAkademins kurser
Det är naturligtvis allra bäst att plugga med hjälp av vår hjälp. Senare på denna sida får du en massa tips som inte kostar något, men du får naturligtvis en enorm fördel om du använder dig av våra betalkurser!
Våra metodiker och tips som vi spenderat tusentals timmar med att analysera fram delar vi dock inte med oss gratis =)
Vi har tre val av kurser för högskoleprovet
Intensivkurser som hålls i flera städer över hela Sverige.
Hålls under två dagar.
Coaching med HP-coacher på plats.
Få hjälp med målsättning, planering och uppgifter.
Webbkurs där vi samlat alla våra metodiker.
Få en diagnos för dina kunskaper.
Alla kurser går att kombinera för att få väldigt bra effekt tillsammans.
Det vanligaste valet är webbkursen. Gå in och titta närmare på den vet ja! Med vår hjälp klarar du högskoleprovet galant!
10 tips för hur man pluggar till högskoleprovet
Att plugga till högskoleprovet handlar i stort sett om tre saker:
- Bygga sina grundkunskaper i matematik och svenska/engelska
- Lära sig hantera tidspressen
- Förstå strukturen av högskoleprovet så att man kan inte blir lurad av deras fällor och att man kan hitta de enklaste genvägarna
På denna sidan ska vi ge dig en förståelse för hur man på det effektivaste sättet lär sig att hantera dessa tre grundkoncept med 10 konkreta tips!
Plugga på gamla högskoleprov
Gamla högskoleprov är ju förstås helt ovärderligt för att bli bra på högskoleprovet. Men man ska passa sig för att gå i de vanligaste fällorna när man pluggar gamla högskoleprov. Läs mer om hur du pluggar med gamla högskoleprov på vår sida där vi beskriver hur man tränar med gamla högskoleprov. Där kan du även ladda hem alla gamla högskoleprov med facit och normeringstabeller.
Plugga till kvantdelen på högskoleprovet
Högskoleprovet består ju av en del som testar matematik. Den kallas normalt sett för ”kvantdelen”.
Den består av 4 olika delar – XYZ, KVA, NOG och DTK
XYZ är ganska klassiska matematiska uppgifter. Det är ganska stor vikt på hur bra man kan räknereglerna när det gäller XYZ uppgifterna.
KVA är lite knepigare, här ska man besvara hur två kvantiteter förhåller sig till varandra.
NOG är ännu klurigare! Här ska man inte ens räkna ut svaret egentligen. Här ska man besvara om det finns tillräcklig information för att kunna räkna ut svaret. Det är alltså en ganska abstrakt fråga.
DTK är uppgifter som inte är så tunga på avancerade matematiska regler. Däremot måste man själv hitta informationen inblandad i mer information. Man måste dessutom använda ganska jobbiga siffror. Vilket lägger ett krav på att man kan avrunda och räkna med huvudräkning.
1. Grundkunskaper för matematik
Ett bra första steg när man pluggar till högskoleprovet är att fräscha upp grundkunskaperna i matematik. Högskoleprovets kvantdel är ju ganska klurig att förstå sig på. De som skapar provet är experter på att få uppgifterna att bli knepiga och luriga. Men i grund och botten så är det ganska grundläggande matte som det bygger på. Om man har de matematiska grunderna att stå på när man ska göra högskoleprovet så har man mycket vunnet för att hantera uppgifterna.
Om du har tänkt plugga mer eller mindre utan betalda hjälpmedel så kan du absolut låna matteböcker från biblioteket och träna på egen hand. Då ska du inrikta dig primärt på matematik 1 och vissa delar av matematik 2.
I HPAkademins webbkurs har vi en sektion som heter ”Matematiska förkunskaper”. För att skapa den så har vi gått in och grundligt analyserat högskoleprovet för att kunna lägga extra vikt på det som förekommer ofta, och mindre vikt på det som inte kommer så ofta. På så sätt kan du plugga allra mest effektivt och förbättra dig allra snabbast.
Att skapa ett gratiskonto kostar inget och med ett sånt kan du se vilka mattekurser som finns
2. Tidspresshantering för kvantdelen
När du pluggat in grundkunskaperna så är nästa steg att se till att du kan hantera tidspressen på högskoleprovet. För att klara högskoleprovets kvantdel så räcker det inte med att man kan matten. Man måste hinna klara uppgifterna inom tiden också! Det är 40 uppgifter som man ska göra på 55 minuter (80 minuter om man har dyslexidiagnos).
Vi på HPAkademin har därför tagit fram metodiker för att räkna snabbare. En sån är vår huvudräkningstränare! Genom att träna med den så blir man snabb på de små mikrostegen som varje uppgift består av. Den del som brukar ta överlägset längst tid är DTK. Men DTK är samtidigt inte så fokuserad på mattekunskaper. För många handlar tidspresshanteringen på kvantproven om att snabbt kunna lösa de andra delarna för att köpa tid på DTK. Då är huvudräkning en talang som är bra att öva upp!
Ett annat bra sätt att spara tid är att hålla sig till en lösningsstruktur så man alltid vet vad nästa steg i en uppgift är. Då är risken att köra fast på en uppgift mycket lägre. Det finns tydliga strukturer man kan plugga in för hur man löser uppgifter av alla typer som kommer på kvantdelen, alltså både DTK och de andra.
3. Strukturen av kvantdelen
Högskoleprovets kvantdelsprov består av 40 uppgifter fördelade på de fyra olika typerna av uppgifter. Det är 12 XYZ, 10 KVA, 6 NOG och 12 DTK-uppgifter (i den ordningen) totalt på varje delprov. Varje delprov består av en mängd liknande uppgifter med liknande fällor.
XYZ är egentligen rätt vanliga matteuppgifter, här testas dina räkningskunskaper under tidspress. Här är det jätteviktigt att ha koll på räknereglerna. De felaktiga svarsalternativen är ofta valda så att om du till exempel inte vet rätt räkneordning kan du få något av dem som svar istället för det rätta svaret. På den här delen är det också viktigt att förstå sig på många vanliga matteord, till exempel att kunna skilja på radie och diameter. Uppgifterna är beräknade att ta i snitt högst en minut, för att klara dem på så kort tid hjälper det mycket att ha stenkoll på huvudräkningen!
KVA är som XYZ rätt snabblösta uppgifter, om man har koll på grunderna. Här ska man jämföra två olika mängder eller kvantiteter och dra en slutsats om vilken av dem som är större (om någon). En vanlig fälla här är att komma fram till ett svar där den ena mängden är större än den andra när det kanske bara gäller för vissa värden på x, till exempel. Det är alltså så att svaret ska gälla för alla värden på de variabler som förekommer, att det alltså alltid ska stämma överens. Om jämförelsen inte alltid gäller så är informationen alltså otillräcklig för att ge ett svar. På den här delen kan det ofta vara viktigt att tänka på vad som händer till exempel när en variabel är negativ, hur påverkar det svaret?
NOG handlar om att veta vad du behöver för information för att besvara en fråga. Uppgifterna består av en fråga och två påståenden. Det man ska besvara är om man får tillräckligt med information för att lösa uppgiften i ett eller båda av påståendena, i de båda tillsammans eller om inte ens båda påståendena räcker för att ge ett svar. Här är det bra att tänka på att vi alltså inte söker vad svaret är, bara om det finns ett svar. Det kan i många fall vara så att det krävs en massa beräkningar för att komma fram till det rätta svaret, men vi är bara intresserade av att kunna bedöma om det hade gått att räkna ut. Det är också viktigt med ett strukturerat tänk på dessa uppgifter så man lätt kan skilja på informationen som man får i frågan och i de två påståendena.
DTK är den stora tidsboven på kvantprovet. Här handlar det om att snabbt kunna ta till sig information från data, både i form av tabeller, grafer och kartor. Ofta är dessa utformade för att kunna leda till förvirrande slutsatser, det kan till exempel röra sig om två tabeller som handlar om samma sak men innehåller data för olika år. Viktigt är alltså att läsa både frågan och informationen i graferna tydligt. När man ska sortera i informationen är det här till stor hjälp att ha med sig överstrykningspennor.
Plugga till verbala delen på högskoleprovet
De finns dem som går omkring med den felaktiga uppfattningen att det inte går att plugga till den verbala delen på högskoleprovet. Det är så att det går snabbare att höja sitt resultat på kvantdelen av provet, men resultatet på den verbala delen går också att förbättra över tid! En anledning till att många tror att det är svårt att förbättra ens resultat är att de tror att den verbala delen direkt mäter hur bra ens svenskakunskaper är, men det finns även på denna del mönster och lösningsmetodiker som kan hjälpa en massor på provet.
Den verbala delen på provet är uppdelad i fyra olika delar. De fyra delarna är ORD, LÄS, MEK och ELF.
ORD är ordkunskap, uppgifterna handlar om att hitta synonymer till svåra svenska ord.
LÄS är svensk läsförståelse. Uppgifterna i denna del är ofta de mest tidskrävande uppgifterna på hela provet. De handlar om att ta till sig innehållet i olika svenska texter, ofta med många svåra facktermer.
MEK är meningskomplettering på svenska. Delen består av relativt snabblösta uppgifter och handlar om att fylla i luckor i meningar med ord som både passar grammatiken och sammanhanget i meningen.
ELF är läsförståelse fast på engelska. I allmänhet är texterna och frågorna lättare på den här delen än på den svenska läsförståelsen då de har anpassats i svårighetsgrad.
1. Grundkunskaper för den verbala delen
Det kan för många kännas väldigt övermäktigt att försöka plugga till den verbala delen av högskoleprovet. Man tänker sig kanske att man behöver kunna inte bara hela det svenska språket, utan även en massa engelska på det. Det är däremot så att provet testar, precis som kvantdelen, särskilda kunskapsområden som man kan fokusera sig på i när man pluggar inför provet. Det tar längre tid än på kvantdelen att öva upp de här kunskaperna, men det går med lite ansträngning!
På kvantdelen är det ganska lätt att lära sig grundkunskaperna (framförallt om man får hjälp med det från experter som oss). Reglerna är ganska tydliga och väl avgränsade. På verbala delen är det inte alls lika tydligt, vilket också gör att det generellt sett tar lite längre tid att förbättra sig på verbala delen. Värt att komma ihåg är att de gamla högskoleproven i sig ger väldigt mycket grundkunskaper! Om du gör högskoleprov och faktiskt får hjälp med att förstå de olika frågorna så bygger du också hela tiden på dina grundkunskaper. Det är alltså otroligt viktigt att du har en resurs som vår webbkurs eller våra coacher tillgänglig. Annars är det ju svårt att lära sig nya kunskaper från uppgifterna man fick fel på!
Många känner att orden på ORD och MEK kan vara särskilt svåra för dem. Framför allt om man har problem med tidspress på provet är det väldigt värt att jobba på att bli riktigt bra på just de här delarna. Tillsammans utgör dessa två delar hälften av alla poäng man kan få på den verbala delen, men de förväntas tillsammans bara ta ungefär 11 minuter att svara på. Att läsa mycket texter på svenska, särskilt facktexter och lite äldre skönlitteratur, gör en över en längre tid bekant med de flesta ord som kan dyka upp på dessa två delar. Ett annat sätt att på lite kortare tid plugga in svåra in ord är att mängdträna dem. Det finns dock vissa nackdelar med detta. Dels kan många tycka att det är ett väldigt enformigt sätt att plugga genom att sitta och nöta ord, dels så får man inte nödvändigtvis förståelse för hur orden eller fraserna används i ett sammanhang. Det senare kan vara till stort hinder på MEK där man ofta måste tänka på vilket ord som passar bäst in med tanke på resten av meningen man försöker passa det in i.
2. Tidspresshantering för den verbala delen
När det kommer till tidspress på den verbala delen så måste man dels se till att tiden fördelas på ett logiskt sätt mellan uppgifterna, och man måste se till att man kan läsa ganska snabbt! Texterna man ska läsa och ta till sig är upp till två dubbelspaltiga sidor långa och skrivna på fackspråk. Om man saknar läsvana och därför har ganska låg läshastighet kan väldigt mycket tid gå åt till att försöka ta till sig innehållet i texten, speciellt om man fastnar på de svårare orden som dyker upp.
Vi på HPAkademin brukar därför lära ut speedreading för att man ska läsa snabbare. På så sätt så kan man lägga mer tid på analys och mindre tid på det faktiska läsandet. Vi lär även ut hur man ska lära sig strukturen av texterna och uppgifterna bättre. Då har man en bra metodik när man gör uppgifterna och kan därigenom få bättre på provet, även om man läser långsamt! Dessa förmågor är något som vi går in på djupet i vår webbkurs och coaching.
3. Strukturen av den verbala delen
Det är minst lika viktigt att angripa de verbala uppgifterna på ett metodiskt och strukturerat sätt, som det är att göra det på den kvantitativa delen. Även om det definitivt vissa saker som olika personer tycker olika om: t.ex. om man på LÄS bör läsa uppgifterna innan man läser texten eller om man bör highlighta mycket när man gör uppgifterna.
Vi på HPAkademin har analyserat tusentals verbala uppgifter för att hitta mönster i hur de skapar uppgifterna. Det är faktiskt otroligt hur mycket man kan hitta om man statistiskt jämför tillräckligt många prov!
Att göra många gamla prov är förstås superviktigt. När vi lärt oss bra metoder att hantera uppgifterna på, så är det genom att nöta gamla prov som vi tränar in de metoderna.
ORD består av 10 frågor per provpass. Varje uppgift består av ett ord eller en kort fras som ska paras ihop med en innebörd eller ett synonym utav fem olika svarsalternativ. Varje fråga beräknas ta ca. 20 sekunder att svara på eller ca. 3 minuter totalt för alla 10 uppgifter.
LÄS består av 10 frågor per provpass. Delprovet består av 3-4 texter på svenska, ofta i formen av bokrecensioner eller artiklar i vetenskapliga journaler. Varje text har 2-4 frågor i anslutning till texten och varje fråga kommer med fyra svarsalternativ. Uppgifterna i denna del är ofta de mest tidskrävande uppgifterna på hela provet och förväntas ta lite över 2 minuter i snitt. Sammanlagt beräknas denna del av provet ta 20-25 minuter att svara på.
MEK består av 10 frågor per provpass. Uppgifterna består av en eller några meningar med ett eller flera saknade ord som ska fyllas i. Till varje uppgift finns fyra svarsalternativ. Uppgifterna beräknas ta under 1 minut per styck eller 6-9 minuter för alla 10 frågor.
ELF består av 10 frågor per provpass. Likt LÄS så består delprovet av 2-5 texter med 1-5 frågor per text. Texterna varierar mer i längd jämfört med texterna på LÄS och vissa är bara ett eller några få stycken långa. Varje uppgift har fyra svarsalternativ. Sammanlagt beräknas uppgifterna ta 20-25 minuter att svara på av provskaparna, men många upplever att de kan lösa den här delen snabbare än de kan lösa LÄS-uppgifterna.
HPAkademins kurser – Sättet du når din drömutbildning
Det man lär sig när man pluggar med vår webbkurs är kunskaper som är bra för när man pluggar på universitetet och livet generellt, inte bara för högskoleprovet. Det är väldigt värdefullt att ha bra ordförråd och god läsförståelse, men även att kunna prestera på tentor och prov. Med våra lärmetoder så får du fördelar även efter högskoleprovet är klart! Så satsa nu att nå drömresultatet: På rätt sätt!
