Regeringen vill införa nya regler för högskoleprovet och antagningen till högskolan

DSC_0024.NEF

Gör högskoleprovet nu! Det kommer att bli väldigt mycket tuffare när de nya reglerna träder i kraft

Publicerat 11 apr 2017

Regeringen har gjort en utredning om förändringar i antagningssystemet för högskolan. Förslagen som finns i denna utredning kommer leda till att det blir extremt mycket svårare att komma in på högskolan för de som inte fick bra betyg i gymnasiet. Man vill nämligen bland annat sänka kvoterna för intag via högskoleprovet, helt ta bort möjligheten att plugga upp sina betyg och begränsa antalet gånger man kan skriva högskoleprovet.

Vi på HPAkademin är extremt kritiska till detta och har skrivit en replik till Jörgen Tholin som vi publicerar nedan. Vår rekommendation till alla som funderar på att göra högskoleprovet för att plugga vidare är att göra det nu nu nu och satsa hårt på att få ditt resultat så snart som möjligt, helst till höstens prov! Det kommer bara att bli svårare och svårare att komma in via högskoleprovet i framtiden.

Information om HPAkademins Intensivkurser

Information om HPAkademins Personliga coachning

Information om HPAkademins Webbkurs

 

Vår replik till utredare Jörgen Tholin

De förslag regeringens särskilde utredare Jörgen Tholin har presenterat gällande Högskoleprovets framtida position i antagningssystemet måste betraktas kritiskt. Högskoleprovet behövs och åtgärder som minskar dess betydelse kan få allvarliga konsekvenser för många människor. Provet fyller en mycket viktig funktion, som ett naturligt och tydligt komplement till gymnasiebetygen och en andra chans som uppmuntrar till livslångt lärande. Begränsningarna i Högskoleprovets roll kombinerat med avskaffandet av möjligheten att plugga upp betygen kommer att slå hårt mot möjligheten att plugga vidare för elever som inte får bra betyg redan i första året i gymnasiet.

Utredningen konstaterar att tydlighet i urvalssystemet är viktigt. Man presenterar också ett antal åtgärder som följdriktigt kommer att skapa tydlighet, som avskaffandet av meritpoängssystemet. Men när det kommer till Högskoleprovet har man tänkt helt fel. Provets styrka är just dess tydlighet och dess enkla, kristallklara koncept, som överbryggar de ofrånkomliga problemen kring betygsinflation, brist på likvärdighet mellan olika gymnasieskolor och kring gymnasiebetygens allmänna komplexitet. Alla skriver samma, nogsamt konstruerade prov och alla provresultat normeras likvärdigt. Lättare och tydligare kan det inte bli, och detta enkla koncept har släppt in mängder av människor till de utbildningsplatser de visat sig förtjäna. Om man eftersträvar tydlighet, varför minska betydelsen av den enda del i systemet som faktiskt är riktigt tydlig?

Högskoleprovet är tack vare denna tydlighet en välbehövlig och uppskattad extra chans i urvalet till utbildningsplatserna. Vi på HPAkademin, som hjälper personer att förbereda sig väl inför Högskoleprovet, har själva fått vara med på tusentals människors resor till sina drömutbildningar genom provresultatet.

För många är det inte ett alternativ att plugga upp betygen, eftersom det tar onödigt lång tid och är krångligt. Jörgen Tholin vill dessutom förvärra det ytterligare genom att ta bort möjligheten att kunna plugga upp sitt betyg! Redan nu är högskoleprovet alltså i princip dessa elevers enda möjlighet att komma in på de utbildningar de drömmer om, och med Jörgen Tholins förslag kommer provet de facto att bli den enda dörren som inte är stängd.

Högskoleprovets prognosvärde, det vill säga Högskoleprovets förmåga att förutse vilka personer som är bäst lämpade för att klara av en universitetsutbildning, har ifrågasatts på ett överdrivet sätt. Ett avgörande perspektiv som har försvunnit i jämförelser mellan gymnasiebetygens och Högskoleprovets respektive prognosvärde är det faktum att populationerna inte är helt jämförliga. Högskoleprovet är i grund och botten en andra chans. Det finns ingen anledning för de starkaste gymnasiestudenterna att skriva Högskoleprovet, eftersom de har bra betyg och redan klarar sig bra vid urvalet. De väljer därför i hög grad att inte skriva Högskoleprovet. Många av de som söker in med sitt Högskoleprovsresultat är även äldre och har andra åtaganden som kan göra att de har anledning att ta färre högskolepoäng än den som kommer direkt från gymnasiet. Utredningen försöker helt enkelt jämföra den andra chansen mot den första chansen och finner naturligtvis en skillnad mellan dem! Det säger inte nödvändigtvis något om prognosvärdet hos själva Högskoleprovet. Jämförelser som har tagit skillnaderna i populationerna i beaktning, t.ex. genom att kontrollera för åldersskillnader, har funnit att Högskoleprovet fungerar lika bra som urvalsmetod som gymnasiebetygen.

Frågan är alltså egentligen inte om Högskoleprovet är ett bra urvalsverktyg. Frågan är snarare huruvida vi som samhälle vill erbjuda en ordentlig andra chans, eller ska hela ens framtid i realiteten stå på spel när man skriver de där första betygsgrundande proven som sextonåring under första året på gymnasiet?

En minskning av Högskoleprovets roll i urvalsprocessen är ett direkt slag mot de elever som behöver en andra chans. Jag är själv ett exempel på en person som har gjort denna resa. Från att ha haft dåliga betyg i gymnasiet pluggade jag över ett halvår upp mitt resultat på Högskoleprovet till 2,0 och slutförde senare en examen på Handelshögskolan i Stockholm. Jag visste inte ens om att Handelshögskolan fanns när jag läste ettan och tvåan i gymnasiet, än mindre vad som krävdes för att bli antagen. Med detta förslag kommer gränserna för antagning via Högskoleprovet att öka dramatiskt och möjligheterna att få denna andra chans därmed minska.

Jörgen Tholins förslag skulle ge ytterligare fördelar åt de studenter vars föräldrar har planerat för sina barn att plugga på elituniversitet sedan barnsben. Socioekonomiskt utsatta barn har inte denna fördel. Hur går det för barnen som först i tvåan eller trean i gymnasiet inser att studier är otroligt kul och avgörande för ens framtid? Då har de troligtvis redan fått ett antal dåliga betyg under de första åren av gymnasiet och kommer inte att kunna hävda sig i urvalsprocessen, hur hårt de än pluggar under den resterande gymnasietiden. Dessa sent blommande barn får i och med detta förslag ytterligare motvind, då det blir svårare för dem att kunna göra samma resa som jag och faktiskt få en andra chans.

Även utredningens förslag att man inte ska få skriva Högskoleprovet hur många gånger man vill är till synes fullständigt omotiverat. Jörgen Tholin föreslår att man endast ska få skriva tre högskoleprov under en treårsperiod. Vem det hjälper att elever ska bli nekade att skriva det där fjärde Högskoleprovet är högst oklart. De bör väl uppmuntras snarare än förhindras att göra upprepade försök att komma in på de utbildningarna de drömmer om?

Den föreslagna åldersgränsen på 19 år är ytterligare en missriktad åtgärd. Att många elever skulle strunta i gymnasiebetygen på grund av att Högskoleprovet existerar är ett dubiöst påstående och inget som existerar i verkligheten. Det som däremot är realitet är att många elever är otroligt stressade och nervösa över sina betyg. Centralt i det är att man inte vill halka bakom sina vänner och tvingas till ett ofrivilligt studieuppehåll mellan gymnasiet och högskolan. Att man inte får testa på att göra Högskoleprovet under gymnasietiden skulle öka denna stress helt i onödan. Det skulle även öka pressen man har på sig när man slutligen får skriva Högskoleprovet i trean på gymnasiet. Missar man det kan man behöva vänta ett år innan man kan studera vidare. Vem drar nytta av det?

Det sägs i utredningen att centralt för antagningssystemet ska vara “ett livslångt lärande”. Vi på HPAkademin delar den åsikten och är därför bestörta över att deras förslag är en ren kniv i ryggen på de personer för vilka “livslångt lärande” faktiskt gäller: de som behöver en andra chans. Vill man att andra elever än de som privilegierats med förutseende föräldrar ska ha en chans att komma in på högre utbildningar är det naturligt att befästa och stärka Högskoleprovets position som central institution i antagningssystemet, inte försvaga den!

Johan Ström, VD HPAkademin

 

Utredningen finns att läsa i sin helhet här

 

HPAkademins tjänster för att plugga till högskoleprovet är bland annat webbkurs och personlig coachning. Satsa så snart som möjligt på att få det resultatet du behöver! I dagsläget har man god chans att nå sitt resultat om man faktiskt lägger ned ordentligt med tid och fokuserar på rätt saker. Om/när de nya reglerna träder i kraft så kommer det bli dramatiskt mycket svårare att komma in via högskoleprovet.

 

Uppdatering: 2018-07-06
De nya reglerna som fanns på förslag godtogs inte. Det enda förändringen som faktiskt kommer att träda i kraft är att det införs åldersgräns på högskoleprovet. Du kan läsa mer om det här: Åldersgräns på högskoleprovet