Vår formella överklagan på uppg 33 provpass 1, inskickad till UHR idag

Hej,

jag skriver till er som ansvarar för högskoleprovets ELF-del eftersom jag vill överklaga utformningen och bedömningen av det första provpassets uppgift 33 på lördagens högskoleprov. Jag anser att både C och D borde bedömas som korrekta svar.

Svarsalternativen C och D är båda formulerade på ett sådant vis att de på ett fullgott sätt besvarar den fråga som ställs om det första styckets “main argument”. Jag har i flera år arbetat med att förbereda elever för högskoleprovet tillsammans med en grupp kollegor på företaget HPAkademin. Samtliga av oss har presterat absoluta toppresultat på provet och vi har lagt tusentals timmar på att analysera högskoleprovsuppgifter. Vi har trots djuplodande diskussioner kring denna uppgift inte kunnat komma fram till att det går att plocka ut ett av de två svarsalternativen C och D som tydligt mer rätt än det andra. Hur ska uppgiften egentligen kunna lösas?

I det facit som offentliggjordes idag framkommer att ni bedömer svarsalternativ C som korrekt, och svarsalternativ D som felaktigt. Denna bedömning och detta hårfina särskiljande av två svarsalternativ som båda utgör fullgoda svar på frågan, framstår som mycket godtycklig.

Min chef på HPAkademin, Johan Ström har varit i skriftlig kontakt med textförfattaren, Julian Baggini, som skrev den artikel (“Doing good”) som ni använder i anslutning till uppgifterna 33 till och med 37 på det aktuella provpasset. På frågan om hur han såg på uppgift 33 svarade han: “I do not think it is clear enough what the right answer to this question is.” Jag bifogar hela Bagginis uttalande i slutet av detta mejl.

Eftersom det är Baggini som själv har skrivit texten måste det anses vara anmärkningsvärt att inte heller han ser hur man ska kunna välja ett av svarsalternativen C och D. Visserligen har inte en textförfattare ensamrätt till att tolka vad hans eller hennes text säger till läsaren: en lite dåligt formulerad text kan innebära att textförfattaren misslyckas med att göra klart för läsaren vad den tänkta poängen är. Är detta vad som har hänt här – anser ni att Baggini helt enkelt är en lite klumpig skribent som inte lyckas formulera sig på ett sådant vis att han får fram i skrift vad han vill säga?

Med tanke på att Baggini skrivit ett tjugotal böcker för en bred publik – och med tanke på att hans text blivit utvald till det svenska högskoleprovet – förefaller det mycket märkligt att han skulle ha sådana flagranta brister i sin förmåga att skriva.

Den alternativa förklaringen är att det är ni i arbetsgruppen bakom ELF som har misslyckats med uppgiftskonstruktionen.

Kan det ha varit så att ni efter att ha formulerat det korrekta svarsalternativet C inte var tillräckligt noggranna när ni skrev ihop de felaktiga svarsalternativen? Kan ni ha råkat formulera ett av de förment felaktiga svarsalternativen med ett lite vagt ordval som – utan att det var meningen – medförde att även detta svarsalternativ framstod som ett korrekt svar? Var tanken att begreppet “social factors” i svarsalternativ D skulle läsas och förstås som att det handlar om olika befolkningsgrupper som har olika benägenhet att donera (vilket så klart inte stämmer överens med texten)? Sociala faktorer, eller “social factors”, är ju ett begrepp som ofta används i den typen av sammanhang, för att ringa in människors ställning eller status i samhället, vad gäller exempelvis deras levnadsstandard och deras utbildnings- och inkomstnivå. Detta ligger nära begreppet ”sociological factors”.

Problemet som uppstått är att formuleringen “social factors” i sig inte entydigt betyder just detta. När kontexten inte är ett samhälles befolkning och kategoriseringen av den, kan orden “social factors” läsas som ett bredare, allmängiltigt begrepp: helt enkelt faktorer som är av social art. Ordet “social” i sig kan användas på många sätt, men vi kan göra en grov uppdelning av vilka former av användning av ordet som finns: dels kan ordet “social” användas på en nivå som är fokuserad på samhället, dels kan samma ord användas på en lägre nivå, som ett ord som handlar om människors samverkan och interaktioner, på individ- och gruppnivå. Således kan “social factors”, oaktat kontext, både förstås som olika samhälleliga aspekter och som olika aspekter på människors samverkan eller interaktioner.

I enlighet med den senare innebörden kan svarsalternativ D med fördel utläsas som ungefär detta påstående: (aspekter av) den sociala samvaron har inverkan på människors benägenhet att ge pengar. Och det påståendet stämmer väl överens med vad som kan ses som “the main argument” i textens första stycke. Poängen är ju att kyrkbesökarna påverkas av att de är i ett socialt sammanhang, ett sammanhang där de har människor omkring sig som märker (ser eller hör, beroende på insamlingsform) hur generösa de framstår som, genom hur mycket pengar de verkar ge i kollekten. Det är uppenbart att det som är avgörande är just det sociala sammanhanget, att man befinner sig bland andra människor.

Måhända kan ni likafullt argumentera för att den tänkta, mer samhälleliga (eller sociologiska) tolkningen av begreppet “social factors” som är den mest rimliga, eller till och med ska ses som underförstådd? Orden “social factors” betyder ju inte i sig att det handlar om just befolkningsgrupper eller liknande, men ni menar att det är det den mest etablerade användningen av begreppet?

Det är en intressant fråga. Jag kan naturligtvis inte försöka mig på att med auktoritet ge en fullständig analys och överblick över hur “social factors”-begreppet används inom alla olika vetenskapsfält, och inom mer formell engelska överhuvudtaget. Men jag tror att det säkert stämmer att “social factors” är ett vanligt begrepp inom flera samhällsvetenskaper för att beteckna olika skillnader mellan människor på samhällsnivå, det vill säga en användning som uppenbart inte fungerar inte den aktuella ELF-uppgiften.

Den aktuella texten, “Doing good”, är dock hämtad från Psychologies Magazine och alltså en text som tydligt hör hemma inom psykologins sfär, och inom den torde det inte vara lika uppenbart att den samhällsinriktade användningen av “social factors”-begreppet är den vedertagna. När det gäller denna vetenskapliga disciplin som, med Nationalencyklopedins kärnfulla definition, söker “beskriva och förklara hur och varför människor känner, tänker och handlar” är det rimligt att anta att “det sociala” i det mindre perspektivet är högintressant: “sociala faktorer” som i aspekter av människors sociala samvaro. Det är också just detta som det aktuella textstycket berör.

Som ett försök att få lite insyn i begreppsanvändningen i psykologi, har jag efter en snabb internetsökning funnit dessa exempel på psykologiska vetenskapliga texter där “social factors” inte används i ett samhälleligt perspektiv, utan istället om aspekter av människors sociala samvaro:

“Psychological Perspectives on Entrepreneurship: Cognitive and Social Factors in Entrepreneurs’ Success” https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1111/1467-8721.00050

“Initial drug abuse: A review of predisposing social psychological factors.” https://psycnet.apa.org/record/1976-09675-001

Om inte annat står det klart att Baggini gjorde en sådan läsning av begreppet “social factors” att svarsalternativ D för honom själv framstod som ungefär lika korrekt som svarsalternativ C. Den tolkning av begreppet “social factors” som ni har tänkt er har alltså inte varit tydlig, eller ens förståelig, för textens författare.

Det är helt enkelt för mig tveksamt i vilken mån “social factors” kan anses ha en helt vedertagen definition som innebär ett samhälls- och befolkningsperspektiv – och som innebär att svarsalternativ D tydligt kan avfärdas. Hur ser ni på detta?

Och – även om detta begrepp har en vedertagen och avgränsad innebörd inom viss samhällsvetenskap – är det verkligen rimligt att provskrivarna enbart ska ta hänsyn till denna inomvetenskapliga definition? Innebär det inte en god läsförståelse att tolka de i sig mångbottnade orden “social factors” mer i enlighet med den aktuella texten?

Vänliga hälsningar,

Erik Sundblom, provskrivare samt medarbetare i HPAkademin

 

Bifogat: mejlkonversation med Julian Baggini

——————————————————————————————————————

”Från: Johan Ström <[email protected]>
Skickat: den 9 april 2019 17:56

Hi Julian!

My name is Johan Ström and I represent a test prep company called HPAkademin.

Your text ””Doing Good”” was featured recently in the Swedish SAT test.

I would like your take on how you interpret the first paragraph of the text.

Regards
Johan Ström, HPAkademin”

——————————————————————————————————————

”Från: Julian Baggini <[email protected]>
Skickat: den 9 april 2019 18:06

Thanks. You are the third person to ask me about this!

See below my exchange with a fellow Swede [name redacted]”

——————————————————————————————————————

Från: Johan Ström <[email protected]>
Skickat: den 9 april 2019 18:27

Hi again!

Is it ok for you if I publish your replies on our blog?

I know that a lot of people here that has taken the test wonders about the status of the question so that would help them keep up with the situation.

——————————————————————————————————————

”Från: Julian Baggini <[email protected]>
Skickat: den 9 april 2019 20:17

If you’re going to make something public please use this.

I understand that the passage set was:

”When I was young, I would frequent two Catholic churches. One took its weekly collection by passing around a cloth bag, while at the other the congregation placed their offerings on a tray. I saw no reason for the variation, but an older churchgoer explained that it made a big difference to what people gave. People would put coins into a bag because others could only hear and not see that they had donated, whereas they would be more inclined to put notes onto a tray as a public display of their generosity. For an innocent young boy, it was a startling introduction to our endemic cynicism about charitable giving. You are seen as comically naïve if you believe that people give up their time or money purely out of the goodness of their own hearts. ‘What’s in it for them?’ is often the automatic response to signs of conspicuous altruism.”

The question asked was:

33. What is the main argument in the opening paragraph?
A People may differ a great deal concerning the amount of money they donate.
B Different churches favour different ways of collecting money from people.
C People tend to give away more money if they know they are being watched.
D Social factors are relevant regarding people’s willingness to donate money.

If this is accurate, it is not, in my view, a well-posed question. The argument rehearsed (though not necessarily endorsed) in the paragraph supports both C and D. To ask which is the main argument is difficult. The argument itself concerns only money (so supports C) but the point being made is clearly larger (so supports D).

If I were to sum up the point of the argument it would be that apparent acts of altruism are widely believed to be, in reality, acts of self-interest. Hence the ‘What’s in it for them?’ phrase at the end.
Neither C nor D captures this completely. D is a broader point, C is narrower.
Therefore I do not think it is clear enough what the right answer to this question is.

Dr Julian Baggini
Writer | Speaker | Consultant
Academic Director, Royal Institute of Philosophy
www.microphilosophy.net
http://twitter.com/microphilosophy

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

error: Alert: Content is protected !!