Så kan fusket på högskoleprovet stoppas!

Cheating

Fusket på högskoleprovet är ett problem
I samband med de senaste högskoleproven har systematiskt fusk uppdagats. SVT Dold visade nyligen i en granskning hur fuskligor säljer toppresultat på högskoleprovet, och i höstas ogiltigförklarades ett fyrtiotal misstänkta provresultat av Unversitets- och högskolerådet (UHR). Problemet är allvarligt. Fuskare riskerar att stjäla utbildningsplatser från andra, bättre lämpade personer. Dessutom riskerar fusket att undergräva förtroendet för högskoleprovet och att misstänkliggöra personer som höjer sitt provresultat genom att lägga tid och kraft på att plugga. I förlängningen kan detta hota provets ställning i antagningssystemet. Vi på HPAkademin – som i flera år har jobbat med att hjälpa människor att nå sina drömmar genom högskoleprovet – ser det därför som mycket viktigt att fusket motarbetas. Högskoleprovet ska inte få vara ett forum för fuskare, utan måste förbli en stabil andra chans i antagningssystemet för de som inte visade sin fulla potential i gymnasiebetygen.

Men hur ska fusket stoppas? UHR har själva föreslagit ett batteri av grundläggande åtgärder: provsvar ska lämnas på heder och samvete (för att fuskare ska kunna åtalas för “osann försäkran”), störsändande utrustning ska installeras i provlokalerna, provvakterna ska få visitera provdeltagare (det bör räcka med att kolla efter hörsnäckor i öronen) och sekretsskydd för tipsare ska införas. Vi på HPAkademin tror att dessa åtgärdsförslag är bra, men tror inte att de utgör en komplett lösning på fuskproblematiken. Därför presenterar vi här ett eget lösningsförslag, som vi på sikt tror kan fungera som en metod för att sätta dit de som fuskar till sig ett högt resultat – vi anser att ett extra valideringsprov bör införas och sättas i system.

Idag hittas inte fuskarna
Till viss del använde sig UHR av det system vi föreslår redan i höstas, men då bara som tillfällig nödlösning och i en bristfällig utformning. När ett fyrtiotal personers resultat ogiltigförklarades på grund av suspekta likheter fick dessa möjlighet att skriva ett nytt högskoleprov för att säkerställa rättsäkerheten. Detta innebar dock att provdeltagare som av en slump skrev liknande svar kan ha fått sina resultat strukna och tvingats genomgå den ganska omfattande process som det innebär att göra om ett helt högskoleprov. Att man ska riskera att förlora sitt toppresultat, och sitt inträde till drömstudierna, på grund av att andra fuskar känns naturligtvis orättvist. Dessutom kan fuskligorna se till att de som köper toppresultat inte får identiska resultat, utan ges olika felsvar. Detta innebär att det inte går att sätta dit de smartare fuskligorna med hjälp av denna begränsade metod.

Inför ett “snällare” valideringsprov
Vi förslår istället att UHR utformar ett specialprov som förslagsvis bara består av två provpass (istället för fem) och där normeringsgränserna medvetet sätts lite lägre än på det riktiga provet. Genom att göra denna process lite snällare så kan man också välja att fånga upp fler resultat som möjligen kan vara suspekta, utan att det innebär något större problem för de personer som ifrågasätts. Att skriva valideringsprovet ska gå rätt smidigt. Om man har skrivit 1,8 på det riktiga provet så ska man också klara av att skriva förslagsvis 1,6 eller 1,5 på ett litet valideringsprov utan större problem eller ansträngning.

Fånga fler fuskare
UHR kan göra nätet för att fånga upp potentiella fuskare mer finmaskigt genom att – likt SVT Dold gjorde i sin granskning – även ta med faktorer som gymnasiebetyg, hur mycket man höjt sitt provresultat med och hur kort tid det gått mellan två resultat med stor skillnad. Dessa externa faktorer, fortfarande i kombination med uppmärksamhet på suspekt likartade svarsmönster, kan förhoppningsvis leda till att UHR med ganska hög träffsäkerhet kan hitta de flesta av fuskarna och låta dem göra det extra valideringsprovet. Detta prov kommer naturligtvis att skrivas av ett avsevärt lägre antal personer än det riktiga provet, och därför kan man även använda sig av störningssändare i provlokalerna utan att kostnaderna skenar iväg.

Valideringsprovet ska vara lättare än högskoleprovet
Det kan måhända uppfattas som oroväckande att ett valideringsprov ska sättas i system, och att även många som inte fuskat kan behöva skriva det. Men eftersom extraprovet ska vara betydligt snällare ska det inte ses som någon större fara om man råkar fastna i nätet och blir flaggad för att ha ett potentiellt suspekt prov trots att man inte fuskat. Om det lilla extraprovet sätts i system kommer det bara vara formalia att validera sitt prov genom denna relativt okomplicerade kontrollmekanism.

Man får det resultatet man förtjänar
Valideringsprovet kommer alltså att resultera i att det blir betydligt svårare att fuska till sig ett högt resultat och få det godkänt. Detta upplägg blir därmed till fördel för alla hederliga provdeltagare, även de som måste genomgå valideringstestet, eftersom de i slutändan slipper tävla mot fuskare och därigenom får det resultat – och den utbildningsplats – de förtjänar. Det kommer förhoppningsvis bli direkt lönlöst att lägga stora summor pengar på att köpa sig ett fuskresultat. De som försöker fastnar antagligen i kontrollsystemet och behöver validera sig på ett lättare extraprov – vilket de rimligtvis kommer att misslyckas med när de har fuskat till sig ett resultat som inte motsvarar deras förmåga.

I kombination med att kontrollera om provdeltagare har hörsnäckor i öronen, såsom UHR föreslagit, skulle införandet av valideringprovet enligt vår mening leda till att fusket på högskoleprovet minimeras, så att det omöjligen kan utgöra någon påverkan för alla de som skriver provet på ett ärligt sätt.

-Johan Ström, VD HPAkademin.