Replik till Helene Hellmark Knutssons debattinlägg om högskoleprovet

DSC_0024.NEF

Helene Hellmark Knutsson tillkännager på DN Debatt att regeringen tillsätter en utredning om hur antagningen till högskolan kan göras öppnare och mer lättbegriplig. Utredningen ska bland annat undersöka om högskoleprovet ”som urvalsinstrument ska få en mer begränsad roll”. Det är häpnadsväckande att ministern för högre utbildning på detta vis går till angrepp mot högskoleprovet, i samma andetag som hon säger sig vilja öppna upp antagningen och göra den enklare att förstå. Hur kan antagningen bli smidigare och mer lättbegriplig än genom att baseras på ett enskilt, skriftligt prov?

Samtidigt som betygs- och antagningssystemen i övrigt har varit skiftande på gränsen till nyckfulla, har högskoleprovet i decennier stått stabilt som en trygg institution. Trots vissa förändringar, för att hålla provet à jour med den senaste forskningen, har provet genom åren haft ett likartat och mycket tydligt upplägg. Man skriver högskoleprovet på en heldag och får ett resultat, uttryckt i ett normeringsvärde mellan 0.0 och 2.0, varpå man kan söka till valfri utbildning och bli antagen utifrån detta provresultat.

Högskoleprovet är på detta vis en välbehövlig och uppskattad extra chans i antagningen, bortom gymnasiebetygen. Vi på HPAkademin, som coachar personer till att skriva bra resultat på högskoleprovet, har själva fått se hur hundratals människor har nått sin drömutbildning genom provresultatet.

Hellmark Knutsson är fåordig när hon ska motivera varför det kan vara en bra idé att begränsa högskoleprovets roll i antagningssystemet. Som argumentation lyfter hon att högskoleprovet allt oftare skrivs av gymnasiestudenter och att ett bra resultat kan leda till motivationsproblem i gymnasiestudierna. Det är oseriöst av ministern att ge sken av att detta skulle vara ett utbrett problem.

Andelen provskrivare som har fullbordat gymnasiet ligger fortfarande tämligen stabilt runt 80 procent, enligt den officiella statistiken. Av den mindre andel provskrivare som fortfarande är gymnasister läser de flesta sista året på gymnasiet när de skriver provet. Lägg till att unga förstagångsskrivare sällan skriver särskilt höga resultat, så kan vi konstatera att den situation Hellmark Knutsson beskriver, med personer som skriver ett högt resultat på Högskoleprovet tidigt under gymnasieåren, alltså är högst ovanlig.

I den mån fenomenet finns är det dessutom tveksamt om det egentligen är särskilt problematiskt, som Hellmark Knutsson låter påskina. Om enstaka gymnasieelever får till en fullträff på högskoleprovet i ettan och därmed kan lägga den ökända betygshetsen åt sidan och bara lära för lärandets skull, kan de inte få göra det? Det ska i sammanhanget också understrykas att högskoleprovet som bekant inte självständigt räcker till att söka till högskolan – man behöver fortfarande den grundläggande behörighet som en gymnasieexamen ger.

Helene Hellmark Knutssons ihåliga argumentation har alltså svag koppling till verkliga förhållanden. Det som står klart är att högskoleprovet fyller sin funktion väl. Det är en nödvändig andra chans till högskolan och en rak och enkel väg i antagningssystemet. Att försöka rucka på den starka, viktiga roll som provet har är inget annat än missriktad klåfingrighet.

Johan Ström, VD, HPAkademin

Erik Sundblom, medarbetare, HPAkademin

Länk till debattinlägget: https://www.dn.se/debatt/hogskoleprovet-bor-betyda-mindre-for-antagningen/